Publicerade studier och rapporter 2025

EMN-OECD* studien “Labour shortages in times of labour migration” ger en jämförande översikt över lagstiftning, policyutveckling och initiativ om arbetskraftsinvandring som har genomförts i 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer under perioden januari 2021 till juni 2024. Fokus ligger på tredjelandsmedborgare i alla färdighetsnivåer som flyttar till EMN-länder för arbete. Rapporten kompletterar informationen i EMN-informen ”New and Innovative Ways to Attract Foreign Talent into the EU” och undersöker hur EMN:s medlems- och observatörsländer och OECD-länder tar hjälp av arbetskraftsinvandring för att hantera, motverka och förebygga arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden. Omfattande reformer i arbetskraftsinvandringspolitiken har genomförts i nästan alla EMN-länder och Serbien sedan år 2021. I Sverige står rekrytering av talanger och högkvalificerad arbetskraft från tredjeland högt på agendan med en rad lagstiftningsändringar och kraftsamlingsinsatser från flera myndigheter. Rapporten ger även en komparativ bild över de mest förekommande ursprungsländerna vid arbetskraftsinvandring och sektorer med brist på arbetskraft. Det lyfts fram goda exempel och utmaningar vid hantering av arbetskraftsinvandring.

*OECD star för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Den gemensamma informen “Language and literacy support measures for adult beneficiaries of international protection”, som tagits fram i samarbete med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), kartlägger språkundervisning och åtgärder för läs- och skrivkunnighet för nyanlända i 24 av EMN:s medlemssländer och Serbien. Informen visar bland annat att denna typ av undervisning och åtgärder finns i så gott som alla länderna, är kostnadsfria och inte sällan obligatorisk att delta i för nyanlända. I Sverige organiseras den av kommunerna som svenska för invandrare (Sfi) som erbjuds på olika nivåer och med vissa individuella anpassningar.

EMN informen “Vocational education and training of applicants and beneficiaries of international protection” undersöker yrkesutbildning för både asylsökande och nyanlända i 26 av EMN:s medlemsländer och Serbien. Informen visar bland annat att framför allt nyanlända har tillgång till dessa utbildningar på likvärdigt sätt som EU-medborgare. Det är också fallet i Sverige där dessa utbildningar ofta anordnas inom branscher med arbetskraftsbrist, till exempel inom vård- och omsorg.

EMN-studien “Family reunification of third-country nationals: State of play of law and practice” ger en jämförande lägesbild över den nationella lagstiftningen och policyutveckling under de senaste 20 åren efter implementeringen av direktivet om familjeåterförening. Publikationen sammanställer nationella bidrag från 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer tillsammans med underlag från FN:s migrationsorganisation (IOM), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Röda Korsets EU-kontor och täcker särskilt utvecklingen efter 2017 tills idag när EMN-länderna har genomfört omfattande reformer på området. För länder som Irland och Serbien som inte tillämpar direktivet ger studien ett bredare jämförande perspektiv på liknande lagstiftning och policy vid familjeåterförening. Dessutom lyfts det fram goda exempel och utmaningar i EMN-länder, samt relevant statistik om familjeåterföreningsprocesser. Som ett resultat av denna analys har specifika dataluckor identifierats. Det finns även en kortare sammanfattning av studien i form av EMN inform.

EMN:s kortrapport ”Access to education for migrant children” ger en översikt över vilka stödinsatser 25 av EMN:s medlemsländer och Serbien genomför på nationell nivå för att underlätta migrantbarns anpassning till den nya kulturella miljön i grundskolor och gymnasieskolor. Sammanfattningen följer utvecklingen fram till mars 2025. Nästan alla EMN:s medlemsländer och Serbien genomför sådana stödinsatser. De vanligast förekommande insatserna inkluderar stöd för att lära sig det nya språket, förberedelse- eller övergångskurser, psykosocialt stöd, samt involvering av föräldrar som referenspersoner som hjälper migrantbarn att anpassa sig till den nya undervisningsmiljön. I rapporten beskrivs även stödinsatser till lärare för att bäst stödja migrantbarnens anpassning. Sammanfattningen lyfter även fram utmaningar och goda exempel.

EMN-OECD:s inform ”Responsibilities and access to rights for beneficiaries of temporary protection” ger en översikt över den nationella policyutvecklingen och de föreslagna och antagna lagstiftningsändringar gällande rättigheter och skyldigheter för personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Rapporten innehåller bidrag från 26 av EMN:s medlems- och observatörsländer och vissa OECD-länder och täcker perioden från juli 2023 till mars 2025. Informen granskar olika delar såsom tillgång till initialt mottagande, boende och möjligheter att få bostad, ekonomiskt stöd, tillgång till sjukvård, utbildning och arbete, inklusive för sårbara grupper. Denna inform följer även policyutvecklingen i vissa OECD och EMN-länder för personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt direktivet och som har visat sig vara självförsörjande och (delvis) etablerat sig på den nationella arbetsmarknaden. Rapporten beskriver också vilka möjligheter det finns för personer som åtnjuter tillfälligt skydd att övergå från sin tillfälliga skyddsstatus till alternativa nationella uppehållstillstånd.

*OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

EMN Informen ”Distribution of international protection accommodation centres and relationship management with local communities” ger jämförande översikt över hur 22 av EMN:s medlemsländer och Serbien jobbar med effektiv fördelning av mottagningscentren för asylsökande i sina länder och hur länderna samarbetar med lokalsamhällen för att främja integration. Rapporten följer utvecklingen fram till februari 2025. Den ger en inblick i nationella arbetssätt för planering, kommunikation och stödinsatser, samt identifierar gemensamma utmaningar och goda exempel. I vissa EMN-länder får icke-statliga organisationer och lokala aktörer ytterligare ekonomiskt stöd. Fjorton EMN-länder anser att kommunikation och samordning med lokala intressenter är avgörande för att uppnå positiva integrationsresultat.

EMN-studien "Trafficking in Human Beings – the International Dimension" ger en översikt av vilka åtgärder 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer har genomfört för att bekämpa människohandel under perioden 2021–2023. Studien granskar stödinsatser inom bl.a. förebyggande arbete, brottsbekämpning, stöd till offer, internationellt samarbete samt policyutvecklingen i linje med EU:s strategi mot människohandel 2021–2025 även utanför EU:s gränser. Detta inkluderar bl.a. EU:s reviderade direktiv mot människohandel år 2024 och nya verktyg för att utreda människohandelsbrott och för att ge bättre stöd till offer för människohandel. De flesta av EMN:s medlems- och observatörsländer hanterade den internationella dimensionen som en del av bredare strategier mot människohandel och kopplade samman policyåtgärder inom ramen för migration, asyl, gränsförvaltning och organiserad brottslighet. Rapporten lyfter fram både gemensamma utmaningar och goda exempel samt behov av fortsatt policyutveckling.

EMN Sverige tar fram en nationell rapport

Den nationella rapporten ger en översikt över Sveriges policy för att bekämpa människohandel som består av flera olika åtgärder och de tematiska prioriteringarna är i linje med EU:s. Studien omfattar perioden 2021–2023 och viss utveckling under år 2024. Thailand och Ukraina framstår som de mest prioriterade länderna för svenska insatser. Dessutom är Sverige aktivt och/eller finansierar olika aktiviteter inom ramen för internationellt samarbete och FN-organ. Ett antal statliga utredningar tillsattes i syfte att presentera förslag som berör identifiering av potentiella offer för människohandel. Jämställdhetsmyndigheten har varit ansvarig för ett antal informationskampanjer.

Den jämförande rapporten “Access to remedies for international protection applicants” innehåller information från 22 av EMN:s medlemsstater. Den omfattar perioden 2018-2024 och beskriver hur dessa länder organiserar överklagandeprocedurer i första instans. Vidare belyser rapporten hur de nationella systemen inom detta område förändrats under senare år, exempelvis vad gäller digitalisering, och presenterar olika exempel på utmaningar och framgångsrika arbetsmetoder inom överklagandeprocesser. De nya gemensamma reglerna i migrations- och asylpakten träder i kraft sommaren 2026 och mot bakgrund av detta är det viktigt att effektivisera, kvalitetssäkra samt säkerställa rättssäkerheten inom ländernas överklagandeprocedurer. Sammantaget syftar rapporten att ge stöd för medlemsstaterna i implementeringen av migrations- och asylpakten. Sverige är i nuläget ett av de EMN-länder som saknar en gränsprocedur, men ska införa en sådan senast 2026.

EMN-studien Application of the Temporary Protection Directive: Challenges and Good Practices in 2023 ger en överblick över utvecklingen under första halvåret 2023. Studien bygger på insikter i tidigare rapporter och ger en överblick över vilka konkreta åtgärder 25 av EMN:s medlemsländer har genomfört. Möjligheter och utmaningar vid registrering via e-tjänster, rättsstatus, rörlighet till andra EU-länder och uppehållstillstånd för andra skäl lyfts fram i rapporten. Vissa länder har genomförts lagstiftningsändringar, medan andra har fokuserat på konkreta åtgärder och pilotprojekt för att främja integration. Prioriteringsområden och insatser varierar i EMN:s medlemsländer.

EMN Sverige tar fram en nationell rapport

EMN Sverige har tagit fram en nationell rapport om tillämpningen av massflyktsdirektivet fram till november 2024. Rapporten ger en heltäckande översikt över utmaningar och goda exempel, samt den aktuella situationen i Sverige. En av de mest betydande förändringarna för personer som åtnjuter tillfälligt skydd är regeringens beslut att göra det enklare för gruppen att få personnummer. På detta sätt fick de rätt till folkbokföring med dess tillhörande rättigheter, utbildning, hälso- och sjukvård, socialbidrag och välfärd, med vissa undantag.

EMN-OECD*:s inform ”Designing Migration Strategies” presenterar en översikt över olika tillvägagångssätt för design och utformning, implementering, uppföljning och utvärdering samt efterföljande anpassning av migrationsstrategier bland 28 av EMN:s medlems- och observatörsländer och utvalda OECD-länder. Rapporten ger en komparativ analys och belyser variationer i hur länderna jobbar för att bygga effektiva och informerande migrationsstrategier. Vissa länder har utvecklat övergripande strategier och andra har inrättat sektoriella strategier. Flera EMN-länder kopplar även ihop nationella strategier med EU:s och internationella strategier. Utmaningar och goda exempel i olika delar av strategiarbetet lyfts fram.

*OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

EMN rapporten “New and Innovative Ways to Attract Foreign Talents in the EU” ger en översikt över nya och innovativa initiativ för talangattraktion. Tjugoen av EMN:s medlemsländer samt utvalda OECD-länder (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har beskrivit vilka konkreta insatser de använder sig av för att attrahera personer med spetskompetens från tredjeländer till EU:s arbetsmarknad. Studieperioden omfattar januari 2021-mars 2024. Det finns fortfarande betydande skillnader i såväl politik som i praxis när det gäller hur EMN:s medlems- och observatörsländer och OECD-länder arbetar med frågan om talangattraktion. Som en del av åtgärderna, fördelas EU-finansiering genom olika program – till exempel genom "talangpartnerskap" i syfte att locka arbetskraft från länder utanför EU. Det blir även lättare för högutbildade att flytta inom EU med förändringarna i det nya blåkortsdirektivet. I Sverige pågår bland annat ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag som syftar till att göra landet till en attraktiv destination för högutbildade specialister.

Studien “Illegal employment of third-country nationals: 2017-2022” fokuserar på insatser mot olagligt arbete bland tredjelandsmedborgare och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet i EMN:s medlemsländer. Rapporten ger en inblick i utvecklingen under perioden 2017–2022 med lagstiftningsändringar och konkreta åtgärder. Den jämförande studien utgår ifrån EU-gemensam lagstiftning, särskilt EU:s Sanktionsdirektiv. I samband med studien har det tagits fram en nationell rapport. Förstärkt myndighetssamverkan i Sverige pågår sedan 2017 som syftar till att bekämpa arbetsmarknadskriminalitet ur ett bredare perspektiv.

EMN publikationen ”Processing the biometric data of third country nationals” undersöker nationell lagstiftning och praxis gällande inhämtande och hantering av biometrisk data från tredjelandsmedborgare. Syftet med den jämförande rapporten är att öka förståelsen för hur den nationella lagstiftningen och den praktiska hanteringen av biometrisk data ser ut i EMN:s medlems- och observatörsländer. I Sverige skiljer sig hanteringen av biometrisk data åt beroende på vilken typ av ärende det gäller. I ärenden som gäller internationellt skydd samlas ansiktsbild och fingeravtryck in med stöd av Eurodac-förordningen. I viseringsärenden för kortare vistelse upptas ansiktsbild och fingeravtryck med stöd av VIS-förordningen och lagras i Informationssystemet för viseringar (VIS). Åldersgränsen för insamling av uppgifter varierar också beroende på vilken typ av ärende det gäller.