Publicerade studier och rapporter 2025

EMN-studien "Trafficking in Human Beings – the International Dimension" ger en översikt av vilka åtgärder 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer har genomfört för att bekämpa människohandel under perioden 2021–2023. Studien granskar stödinsatser inom bl.a. förebyggande arbete, brottsbekämpning, stöd till offer, internationellt samarbete samt policyutvecklingen i linje med EU:s strategi mot människohandel 2021–2025 även utanför EU:s gränser. Detta inkluderar bl.a. EU:s reviderade direktiv mot människohandel år 2024 och nya verktyg för att utreda människohandelsbrott och för att ge bättre stöd till offer för människohandel. De flesta av EMN:s medlems- och observatörsländer hanterade den internationella dimensionen som en del av bredare strategier mot människohandel och kopplade samman policyåtgärder inom ramen för migration, asyl, gränsförvaltning och organiserad brottslighet. Rapporten lyfter fram både gemensamma utmaningar och goda exempel samt behov av fortsatt policyutveckling.

EMN Sverige tar fram en nationell rapport

Den nationella rapporten ger en översikt över Sveriges policy för att bekämpa människohandel som består av flera olika åtgärder och de tematiska prioriteringarna är i linje med EU:s. Studien omfattar perioden 2021–2023 och viss utveckling under år 2024. Thailand och Ukraina framstår som de mest prioriterade länderna för svenska insatser. Dessutom är Sverige aktivt och/eller finansierar olika aktiviteter inom ramen för internationellt samarbete och FN-organ. Ett antal statliga utredningar tillsattes i syfte att presentera förslag som berör identifiering av potentiella offer för människohandel. Jämställdhetsmyndigheten har varit ansvarig för ett antal informationskampanjer.

Den jämförande rapporten “Access to remedies for international protection applicants” innehåller information från 22 av EMN:s medlemsstater. Den omfattar perioden 2018-2024 och beskriver hur dessa länder organiserar överklagandeprocedurer i första instans. Vidare belyser rapporten hur de nationella systemen inom detta område förändrats under senare år, exempelvis vad gäller digitalisering, och presenterar olika exempel på utmaningar och framgångsrika arbetsmetoder inom överklagandeprocesser. De nya gemensamma reglerna i migrations- och asylpakten träder i kraft sommaren 2026 och mot bakgrund av detta är det viktigt att effektivisera, kvalitetssäkra samt säkerställa rättssäkerheten inom ländernas överklagandeprocedurer. Sammantaget syftar rapporten att ge stöd för medlemsstaterna i implementeringen av migrations- och asylpakten. Sverige är i nuläget ett av de EMN-länder som saknar en gränsprocedur, men ska införa en sådan senast 2026.

EMN-studien Application of the Temporary Protection Directive: Challenges and Good Practices in 2023 ger en överblick över utvecklingen under första halvåret 2023. Studien bygger på insikter i tidigare rapporter och ger en överblick över vilka konkreta åtgärder 25 av EMN:s medlemsländer har genomfört. Möjligheter och utmaningar vid registrering via e-tjänster, rättsstatus, rörlighet till andra EU-länder och uppehållstillstånd för andra skäl lyfts fram i rapporten. Vissa länder har genomförts lagstiftningsändringar, medan andra har fokuserat på konkreta åtgärder och pilotprojekt för att främja integration. Prioriteringsområden och insatser varierar i EMN:s medlemsländer.

EMN Sverige tar fram en nationell rapport

EMN Sverige har tagit fram en nationell rapport om tillämpningen av massflyktsdirektivet fram till november 2024. Rapporten ger en heltäckande översikt över utmaningar och goda exempel, samt den aktuella situationen i Sverige. En av de mest betydande förändringarna för personer som åtnjuter tillfälligt skydd är regeringens beslut att göra det enklare för gruppen att få personnummer. På detta sätt fick de rätt till folkbokföring med dess tillhörande rättigheter, utbildning, hälso- och sjukvård, socialbidrag och välfärd, med vissa undantag.

EMN-OECD*:s inform ”Designing Migration Strategies” presenterar en översikt över olika tillvägagångssätt för design och utformning, implementering, uppföljning och utvärdering samt efterföljande anpassning av migrationsstrategier bland 28 av EMN:s medlems- och observatörsländer och utvalda OECD-länder. Rapporten ger en komparativ analys och belyser variationer i hur länderna jobbar för att bygga effektiva och informerande migrationsstrategier. Vissa länder har utvecklat övergripande strategier och andra har inrättat sektoriella strategier. Flera EMN-länder kopplar även ihop nationella strategier med EU:s och internationella strategier. Utmaningar och goda exempel i olika delar av strategiarbetet lyfts fram.

*OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

EMN rapporten “New and Innovative Ways to Attract Foreign Talents in the EU” ger en översikt över nya och innovativa initiativ för talangattraktion. Tjugoen av EMN:s medlemsländer samt utvalda OECD-länder (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har beskrivit vilka konkreta insatser de använder sig av för att attrahera personer med spetskompetens från tredjeländer till EU:s arbetsmarknad. Studieperioden omfattar januari 2021-mars 2024. Det finns fortfarande betydande skillnader i såväl politik som i praxis när det gäller hur EMN:s medlems- och observatörsländer och OECD-länder arbetar med frågan om talangattraktion. Som en del av åtgärderna, fördelas EU-finansiering genom olika program – till exempel genom "talangpartnerskap" i syfte att locka arbetskraft från länder utanför EU. Det blir även lättare för högutbildade att flytta inom EU med förändringarna i det nya blåkortsdirektivet. I Sverige pågår bland annat ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag som syftar till att göra landet till en attraktiv destination för högutbildade specialister.

Studien “Illegal employment of third-country nationals: 2017-2022” fokuserar på insatser mot olagligt arbete bland tredjelandsmedborgare och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet i EMN:s medlemsländer. Rapporten ger en inblick i utvecklingen under perioden 2017–2022 med lagstiftningsändringar och konkreta åtgärder. Den jämförande studien utgår ifrån EU-gemensam lagstiftning, särskilt EU:s Sanktionsdirektiv. I samband med studien har det tagits fram en nationell rapport. Förstärkt myndighetssamverkan i Sverige pågår sedan 2017 som syftar till att bekämpa arbetsmarknadskriminalitet ur ett bredare perspektiv.

EMN publikationen ”Processing the biometric data of third country nationals” undersöker nationell lagstiftning och praxis gällande inhämtande och hantering av biometrisk data från tredjelandsmedborgare. Syftet med den jämförande rapporten är att öka förståelsen för hur den nationella lagstiftningen och den praktiska hanteringen av biometrisk data ser ut i EMN:s medlems- och observatörsländer. I Sverige skiljer sig hanteringen av biometrisk data åt beroende på vilken typ av ärende det gäller. I ärenden som gäller internationellt skydd samlas ansiktsbild och fingeravtryck in med stöd av Eurodac-förordningen. I viseringsärenden för kortare vistelse upptas ansiktsbild och fingeravtryck med stöd av VIS-förordningen och lagras i Informationssystemet för viseringar (VIS). Åldersgränsen för insamling av uppgifter varierar också beroende på vilken typ av ärende det gäller.