Massflyktsdirektivet: Från tillfälligt skydd till långsiktiga lösningar

På EMN Estlands nationella konferens diskuterades massflyktsdirektivets framtid med fokus på policyutveckling, integration och sysselsättning för personer som åtnjuter tillfälligt skydd. Flera medlemsländer lyfte fram goda exempel samt diasporans roll i att främja långsiktiga strategier. Två veckor senare, den 13 juni, har ministerrådet gett sitt enhälliga stöd till förlängning av direktivet till den 4:e mars 2027. Slutligt beslut väntas inom kort.

Konferensen "Beyond Temporary: Building for the Future" ägde rum den 28 maj 2025 och samlade beslutsfattare, experter och andra aktörer från både nationell och EU-nivå i syfte att hitta långsiktiga lösningar för personer som åtnjuter tillfälligt skydd.

Massflyktsdirektivet har fungerat som ett effektivt verktyg för att erbjuda tillfälligt skydd till fördrivna personer efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina. Förlängningarna visar dock på behovet av att gå från akuta åtgärder till mer långsiktiga lösningar.

Insikter från forskarvärlden

Flera talare belyste den historiska kontexten och de utmaningar som följer med en övergång till långsiktigt skydd. Dr. Meltem Ineli Ciger, docent i folkrätt vid Suleyman Demirel Universitet och Martin Wagner, senior forskare från International Centre for Migration Policy Development (ICMPD) presenterade konkreta förslag för att bidra till EU:s framtida strategier på området – från ändringar i direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare till olika modeller för utvecklingen av tillfälligt skydd på EU- och nationell nivå. Det påpekades att i fall massflyktsdirektivet förlängs ytterligare till mars 2027, skulle det innebära att det varit i kraft i fem år. Detta går emot dess tillfälliga karaktär och väcker viktiga frågor om individernas integration, samt myndigheternas trovärdighet ur ett rättsligt perspektiv.

EU-kommissionens rekommendation: Samordnad men flexibel övergång

Elena Gobbetti från EU-kommissionens asylenhet (DG Home Asylum Unit) menar att en förlängning av direktivet behöver följas av en tydlig exitstrategi. Kommissionen ser övergången till nationellt uppehållstillstånd som ett alternativ och uppmuntrar medlemsländerna att se över en sådan möjlighet.

Hon betonar vikten av en samordnad – men inte nödvändigtvis harmoniserad – strategi, med hänsyn till att situationen ser olika ut i medlemsländerna. Gobbetti lyfter också behovet av att skydda utsatta personer och säkerställa tillförlitlig data om fördrivna personer.

Minskning i antal beslut

Marja Lahtinen från EU:s asylbyrå (EUAA) presenterar aktuella trender om tillfälligt skydd, baserat på data från Eurostat, EUAA och International Organization for Migration (IOM). Antalet beslut om tillfälligt skydd har minskat från 1 miljon år 2022 till 750 000 år 2024. Tyskland och Polen stod för det största antalet beslut.

Hon nämner även demografiska förändringar bland ukrainska migranter med ökad andel män och en hög utbildningsnivå.

Exempel från medlemsstater och Norge

Polen, Estland och Lettland lyftes fram som goda exempel på länder som tillåter personer med tillfälligt skydd att ansöka om andra former av uppehållstillstånd utan att lämna landet.

Norge presenterar sitt kollektiva skyddssystem, som skiljer sig från massflyktsdirektivet. Den stora tillströmningen av fördrivna personer under 2022 och 2023 ledde till policyförändringar för att hantera inflödet mer effektivt.

Förlängning till 2027

Den 13:e juni har ministerrådet gett sitt enhälliga stöd till förlängning av direktivet till den 4:e mars 2027. Slutligt beslut väntas inom kort.

Mer information

• Ta del av inspelning av konferensen (på engelska) och annat material på EMN Estlands externa webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Läs mer om ny EMN-studie om tillämpningen av massflyktsdirektivet 2023 på vår webbplats.
• Läs mer om Sveriges nationella rapport om massflyktsdirektivet på vår webbplats.