Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

Ny EMN-studie om tillämpningen av massflyktsdirektivet 2023

EMN-studien "Application of the Temporary Protection Directive: Challenges and Good Practices in 2023" ger en överblick över utvecklingen under första halvåret 2023. Studien bygger på insikter i tidigare rapporter och ger en överblick över vilka konkreta åtgärder 25 av EMN:s medlemsländer har genomfört. Möjligheter och utmaningar vid registrering via e-tjänster, rättsstatus, rörlighet till andra EU-länder och uppehållstillstånd för andra skäl diskuterats i den här artikeln. Prioriteringsområden och olika typer av insatser varierar i EMN:s medlemsländer.

Bakgrund

Den jämförande studien Application of the Temporary Protection Directive: Challenges and Good Practices in 2023 sammanfattar utveckling, utmaningar och goda exempel i tillämpningen av massflyktsdirektivet (2001/55/EG) från 25 EMN-länder under första halvåret 2023. Studien bygger på insikter i tidigare rapporter och ger en överblick över olika aspekter såsom rättsstatus och rörlighet inom EU för personer som åtnjuter tillfälligt skydd.

Medan år 2022 präglades av akuta åtgärder, låg fokus år 2023 på långsiktiga lösningar och fortsatt stöd till personer inom ramen för massflyktsdirektivet. Antalet beslut om tillfälligt skydd minskade med 76 % under 2023 jämfört med 2022. Tjeckien, Cypern, Estland, Irland, Lettland, Polen och Slovakien hade flest beslut per 1 000 invånare.

Utmaningar och goda exempel

Vissa länder har genomförts lagstiftningsändringar, medan andra har fokuserat på konkreta åtgärder och pilotprojekt för att främja integration och säkerställa rätt till arbete, utbildning, samt sjukvård. Bland de mest förekommande utmaningarna pekades språkbarriärer ut, brist på resurser och utbildade personer i olika delar av migrationsprocessen, bristande digital kompetens hos sökanden. Trots införandet av vissa åtgärder såsom språkkurser var resurserna högst otillräckliga.

Förstärkt samverkan och lagstiftningsändringar lyfts fram som goda exempel. Litauen betonade samarbete på kommunal nivå, medan Finland lyfte myndighetssamverkan och informationsutbyte. Tjeckien, Nederländerna och Finland har justerat det ekonomiska stödet och Luxemburg har ändrat lagen om mottagande, vägledning, integration och utbildningsstöd för nyanlända elever.

Några insikter i den jämförande studien

Med aktiveringen av massflyktsdirektivet har personer som åtnjuter tillfälligt skydd fått tillgång till boende, arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialbidrag och välfärd. De fick röra sig fritt inom Schengenområdet, men det ekonomiska stödet kunde påverkas. Vissa EMN-länder har justerat socialbidrag och förlängt stödinsatser. Trots ett mer väl etablerat registreringssystem 2023 kvarstod svårigheter att styrka identitet och fastställa vilka personer som hade rätt till skydd.

  • Plattformen för tillfälligt skydd användes systematiskt, men det uppstod vissa utmaningar vid konsekvent användning och datainmatning.
  • Identitet och fastställande av vilka personer som är berättigade tillfälligt skydd– I Cypern, Estland, Finland, Irland, Italien fick personer råd som inte uppfyllde kriterierna för tillfälligt skydd att söka asyl istället. Cypern och Estland flaggade tidigt att detta skulle belasta hela asylsystemet, samt Tjeckien, Estonia, Tyskland och Nederländerna utryckte oro för bidragsmissbruk.
  • Uppehållstillstånd på andra grunder - I många EMN-medlemsländer kunde personer som åtnjuter tillfälligt skydd ansöka om uppehållstillstånd för andra ändamål såsom arbete, studier, familjeanknytning. Detta är dock inte möjligt i Österrike, Bulgarien, Sverige och Slovenien.
  • Arbetsmarknad och integration - Tio EMN-länder rapporterar att totalt sett fortsätter personer som åtnjuter tillfälligt skydd att vara sysselsatta i lågkvalificerade yrken som inte alltid återspeglar deras utbildningsnivå.
  • Hälso- och sjukvård – Slovakien har genomfört omfattande lagändringar för att ge personer med tillfälligt skydd samma hälso- och sjukvård som andra invånare. Belgien, Bulgarien och Irland har vidtagit åtgärder mot infektionssjukdomar, medan Litauen erbjuder återbetalning för receptbelagda läkemedel.
  • Skolplikt - Vissa EMN-länder har låtit ukrainska barn delta i onlinekurser från Ukraina och successivt övergå till bosättningslandets utbildningssystem. Frankrike och Finland samarbetar med ukrainska myndigheter vid utformningen av utbildningar för ukrainska barn, medan Polen och Slovenien erbjuder kompletterande klasser i ukrainska och kultur.
  • Utsatta grupper – Begränsad kontakt med myndigheter, brist på lämpligt boende och otillräckligt ekonomiskt stöd lyfts som utmaningar. Österrike rapporterar svårigheter med läkarundersökningar vid ankomst. Åtta EMN-länder, inklusive Frankrike, Finland, Tyskland och Ungern, har bildat myndighetsgemensamma arbetsgrupper för att motverka människohandel.
  • Ensamkommande barn, samt barn som åtföljs av vårdnadshavare. EMN:s medlemsländer gav skräddarsytt stöd och skydd för dessa personer där bland de största utmaningarna angavs inresa med minderårig i avsaknad av officiella dokument. EMN:s medlemsländer genomförde medvetandehöjande kampanjer, rådgivning, kapacitetsuppbyggnad med förstärkt myndighetssamverkan.
  • Resa tillbaka till Ukraina– Majoriteten av EMN-länder erbjuder inte stöd om personer under tillfälligt skydd frivilligt vill åka tillbaka till Ukraina, men Belgien, Frankrike, Italien och Nederländerna har börjat stödja dessa personer med olika typer av insatser.

Mer information