Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

Massflyktsdirektivet: EMN Sverige tar fram en nationell rapport

EMN Sverige har tagit fram en nationell rapport om tillämpningen av massflyktsdirektivet fram till november 2024. Rapporten ger en heltäckande översikt över utmaningar och goda exempel, samt den aktuella situationen i Sverige. En av de mest betydande förändringarna för personer som åtnjuter tillfälligt skydd är regeringens beslut att göra det enklare för gruppen att få personnummer. Tidigare har de haft i stort sett samma rättigheter som asylsökande i Sverige. Med personnummer har de rätt till folkbokföring, utbildning, hälso- och sjukvård, socialbidrag och välfärd, med vissa undantag.

Bakgrund

Den nationella rapporten utgör Sveriges bidrag till 2023 års EMN-studie “Application of the Temporary Protection Directive: Challenges and Good Practices in 2023”. Rapporten omfattar perioden fram till november 2024 och ger en översikt över tillämpningen av massflyktsdirektivet i Sverige, med fokus på utmaningar, goda exempel och policys som effektivt kan stödja dessa fördrivna personer.

I december 2024 befann sig cirka 4,3 miljoner icke-EU-medborgare från Ukraina i EU med tillfälligt skydd, varav 46 410 i Sverige. År 2022 sökte cirka 50 000 personer skydd i Sverige, varav de flesta fick tillfälligt skydd. Antalet minskade till cirka 40 000, och omkring 9 000 lämnade landet under det första året. Det exakta antalet personer som har lämnat är oklart.

Registrerings-och förlängningsprocess

Processen för registrering och förlängning av uppehållstillstånd under tillfälligt skydd genomfördes via e-tjänster. Enligt Sveriges tillämpning av massflyktsdirektivet tillåts ansökningar om internationellt skydd samtidigt som man ansöker om eller efter att ha erhållit tillfälligt skydd. Ansökningar om internationellt skydd prövades dock inte förrän i december 2023. När direktivet är giltigt kan andra typer av uppehållstillstånd normalt inte beviljas.

Några insikter ur den nationella rapporten

En viktig förändring sedan massflyktsdirektivet aktiverades är att personer med tillfälligt skydd numera kan få personnummer i Sverige. I juli 2024 tillät regeringen folkbokföring efter två år i Sverige, vilket sänktes till ett år från 1 november 2024. Med ett personnummer ges rätt till utbildning, arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt stöd, hälso- och sjukvård samt socialbidrag. Undantag finns för barnbidrag, bostadsbidrag och äldreomsorg.

Den internationella organisationen för migration (International Organization for Migration (IOM)) har genomfört flera studier med konkreta siffror om situationen för personer som åtnjuter tillfälligt skydd, bland annat om deras situation i Sverige.

  • Boende – Migrationsverket ansvarar för ekonomiskt stöd, medan kommunerna förvaltar boende och tilldelar sociala tjänster, såsom barnomsorg och utbildning. År 2024 bodde 44 % i egen bostad, och 56 % i boenden ordnade av Migrationsverket eller kommuner.
  • Arbetsmarknad - Till och med våren 2024 hade nästan två tredjedelar (58%) av alla respondenter en anställning, medan 30% var arbetssökande. Nästan hälften av de sysselsatta uppgav att deras kompetens inte nyttjas fullt ut. Cirka 76% uppger brist på språkkunskaper som det största hindret, följt av svårigheter med validering av utbildning och erfarenhet.
  • Hälso-och sjukvård – Fram till att folkbokföringen beviljades hade personer som åtnjuter tillfälligt skydd rätt till “vård som inte kan anstå” samt kostnadsfri hälsoundersökning och prissänkta läkemedelsköp. Barn och unga fick samma hälso- och tandvård som andra jämnåriga i Sverige, inklusive kostnadsfria receptbelagda läkemedel. Cirka 52 % upplevde svårigheter att söka vård, främst på grund av språkbarriärer (18%), kostnader (16 %) eller oklarheter vilken typ av vård är de berättigade till. (10%). Med ett personnummer gäller nu samma patientavgifter som för övriga invånare.
  • Utbildning - Regeringen anslog 100 miljoner kronor våren 2023 för att kommunerna ska erbjuda kursen ”Svenska för invandrare” (SFI). Endast 39 av 290 kommuner erbjöd tillgång till SFI-kurser för personer med tillfälligt skydd.
  • Skolplikt – Barn med tillfälligt skydd hade rätt att gå i skolan, men närvaro var frivillig. Föräldrarna fick bestämma hur deras barn ska delta i undervisningen. Våren 2023 var 73 % av barn i skol- eller förskoleåldern inskrivna i svenska skolor, och 7 % deltog i onlinekurser från ukrainska skolor.
  • Utsatta grupper– Svenska myndigheter har utmaningar att identifiera utsatta grupper, inklusive ensamkommande barn och offer för människohandel på grund av beroendet av digitala processer och begränsat antal fysiska mötestillfällen.
  • Barn som åtföljs av vårdnadshavare – I Sverige rapporterades ett ökat antal fall där vårdnadshavaren lämnar landet, ibland utan att meddela berörda myndigheter. Som resultat lämnas barnet ensamt eller tillsammans med en annan vuxen som inte är deras vårdnadshavare.
  • Fri rörlighet inom Schengenområdet – Personer som åtnjuter tillfälligt skydd har fått röra sig fritt inom EU utan att deras rätt till uppehållstillstånd äventyras. Deras rätt till ekonomiskt stöd kunde dock påverkas.
  • EU-finansiering – Sverige har använt sig av finansiering från Europeiska socialfonden+ (ESF+). I maj 2023 allokerades 329 miljoner SEK för integration, arbetsmarknadsinsatser, språklektioner.

Vad händer sen?

I juni 2024 förlängde EU:s ministerråd massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026. Sveriges regering har ännu inte föreslagit något nationellt tillvägagångssätt efter att direktivet löper ut.

Frågan fortsätter vara aktuell och relevant i Sverige. Sedan 2025 kan Migrationsverket pröva andra grunder för uppehållstillstånd för personer som åtnjuter tillfälligt skydd. Detta gäller vanligtvis när någon ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd på en annan grund än det tillfälliga skyddet. Undantag kan finnas.

I dagsläget erbjuder inte Sverige ekonomiskt stöd till personer med tillfälligt skydd som vill resa tillbaka till Ukraina. EU-kommissionen betonar skillnaden mellan återvändande och korta resor för att förnya handlingar eller besöka anhöriga. Vid utvandring krävs avanmälan till myndigheterna.

Om massflyktsdirektivet

Massflyktsdirektivet antogs 2001 som svar på konflikterna i det forna Jugoslavien. Efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina aktiverades direktivet för första gången 4 mars 2022. Alla EU:s medlemsstater, förutom Danmark, har en skyldighet att tillämpa direktivet.

Mer information