Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

Olagligt arbete i fokus: Ny EMN-studie granskar perioden 2017–2022

Olagligt arbete är en komplex fråga som påverkar flera områden, inklusive migration, arbetsmarknad och exploatering av arbetskraft (människohandel). Trots lagstiftningsändringar och ökade insatser i många av EMN:s medlemsländer, som förbättrade kontroller och sanktioner, kvarstår stora utmaningar. I Sverige pågår ett aktivt arbete genom myndighetssamverkan sedan 2017, som syftar till att bekämpa arbetsmarknadskriminalitet ur ett bredare perspektiv.

Omfattning av studien

Studien fokuserar på insatser mot olagligt arbete i EMN:s medlemsländer bland tredjelandsmedborgare och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet. Rapporten täcker perioden 2017-2022 och uppdaterar en tidigare EMN-studie från 2017. Den jämförande studien utgår ifrån EU-gemensam lagstiftning, särskilt EU:s Sanktionsdirektiv.

Bakgrund

Perioden 2017–2022 präglades av oförutsedda händelser som Covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Under denna tid växte plattformsarbete – den så kallade plattformsekonomin eller gig-ekonomin - vilket skapade nya arbets- och rättsliga utmaningar. Studien visar att personer med tillfälligt skydd löper ökad risk att hamna i jobb utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Insatser mot olagligt arbete bland tredjelandsmedborgare riktades främst mot sektorer med lågkvalificerad arbetskraft som bygg, bilverkstäder, jord- och skogsbruk, städbranschen, skönhetsindustrin. Små och medelstora företag var vanligast, förutom i Cypern och Finland där olagligt arbete förekom i företag av alla storlekar.

Redan 2006 började Europeiska Kommissionen undersöka regelverket för att bekämpa arbetsmarknadskriminalitet. Olagligt arbete bland tredjelandsmedborgare fortsätter att vara en högprioriterad politisk fråga och viktiga lagstiftningsändringar har skett på flera områden. Trots framsteg och fler kontroller visar sig effekterna av åtgärderna vara begränsade.

Europeisk utblick

Olagligt arbete bland tredjelandsmedborgare har diskuterats som en del av bredare migrationsfrågor i många EMN-medlemsländer. Men frågan är större och sträcker sig över andra sektorer. Tio av EMN:s medlemsländer har genomfört lag- och policyändringar sedan 2017 för att motverka problemet, medan andra har infört olika typer av åtgärder. Bland åtgärderna listas ökade kontrollinspektioner, flerspråkiga informationskampanjer, stödlinjer och stärkt myndighetssamverkan, både nationellt och på europeisk nivå, i samarbete med den Europeiska arbetsmyndigheten (ELA).

  • Finland– Sedan 2023 har olagligt arbete varit en omtalad fråga i Finland, och flera lagändringar har genomförts för att motverka detta. Böter och påföljder har införts i bland annat utlänningslagen och straffprocessordningen, och arbetsgivares och entreprenörers ansvar har skärpts. Åtgärderna trädde i kraft mellan 2021 och 2023. Finland samarbetar även nära med de nordiska och baltiska länderna inom Östersjöstaternas råd.
  • Belgien, Bulgarien, Cypern, Grekland, Luxemburg, Sverige rapporterar kraftigt ökade oanmälda arbetsplatskontroller hos företag.
  • Elva av EMN:s medlemsländer rapporterade införandet av ökade ekonomiska påföljder, däribland Sverige, Bulgarien, Estland, Italien, Polen, Nederländerna.
  • Frankrike, Belgien, Cypern och Irland har presenterat sitt arbete att införa fängelsestraff för allvarliga brott vid olagliga anställningar. Frankrike tillsammans med Estland, Litauen, Ungen, Slovenien har uteslutit arbetsgivare som anställer arbetskraft olagligt från offentliga upphandlingar.
  • Österrike, Belgien, Irland, Luxemburg uppmärksammar särskilt tredjelandsmedborgare som vistas i landet i syfte att studera. Kontrollerna fokuserade främst på att studenter inte jobbade mer än vad som var tillåtet enligt artikel 24.3 i Student- och forskardirektivet (2016/801/EU).

Att införa sanktioner: Utmaningar och goda exempel

EMN:s medlemsländer pekar på tidspress och administrativ arbetsbörda som stora utmaningar. Digitaliseringen och plattformsekonomin har skapat nya anställningsformer som är svårare att spåra, enligt Frankrike. Andra utmaningar inkluderar brist på vittnesmål från arbetstagares sida, samordningsproblem mellan myndigheter, svårigheter att bevisa olagliga anställningar och genomföra sanktioner, samt språkhinder och rädsla för eventuella konsekvenser bland arbetstagare om de anmäler sin arbetsgivare. Detta kan påverka individen på olika sätt, till exempel leda till förlorad inkomst, och i vissa fall till svårigheter att få eller behålla sitt uppehållstidstånd i landet.

Bland goda exempel nämns höjda böter, hårdare sanktioner, informationskampanjer, myndighetssamverkan, användning av IT-lösningar och samarbete med akademin. EMN:s medlemsländer har mekanismer för tredjelandsmedborgare att lämna in klagomål, men utformningen av mekanismen kan variera.

Lägesbild i Sverige – Stärkt myndighetssamverkan

Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet (AKC) inrättades i Sverige 2017 som en del av ett förstärkt myndighetssamarbete för att bekämpa arbetskriminalitet. Som en del av insatserna har ökade arbetsplatskontroller genomförts samt e-tjänster och informationskampanjer lanserats för att öka medvetenheten om arbetsförhållanden och risker inom vissa branscher. Dock försvåras det fortsatta arbetet av utmaningar kring datadelning och sekretess.

Mer information