Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

EMN-studien i svenskt perspektiv: En nationell rapport om olagligt arbete

Studien ”Illegal employment of third-country nationals: 2017–2022 situation analysis” har genomförts i 21 av EMN:s medlemsländer. Förutom den europeiska jämförande studien publiceras även den svenska nationella rapporten. Den belyser både konkreta åtgärder och kvarstående utmaningar för att bekämpa olagligt arbete. Informationskampanjer, förstärkt myndighetssamverkan, ökade oanmälda kontroller och fördubblade böter mot arbetsgivare är bland åtgärderna som vidtagits i Sverige. Arbetet som inleddes 2017 fortsätter.

Lägesbild i Sverige: Förstärkt myndighetssamverkan

I Sverige har flera nya initiativ och konkreta åtgärder med syfte att förhindra och bekämpa arbetskriminalitet som på olika sätt berör migrationsområdet presenterats under senare år. Åtgärderna fokuserar ofta på arbetsgivarnas roll och tar hänsyn till att arbetskraftsinvandrare som grupp löper en högre risk att hamna för olagligt arbete. På europeisk nivå föregår Sverige med ett gott exempel bland EMN-länderna med ökad myndighetssamverkan som sträcker sig genom flera politikområden.

Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet (AKC) leds av Arbetsmiljöverket tillsammans med åtta myndigheter. Arbetet startade 2018 och stegvis ökats. Flera gemensamma regionala center har öppnats. Sedan 2018 har böter mot arbetsgivare som anställer olagligt fördubblats.

Utöver det pågår flera regeringsuppdrag i syfte att förebygga och motverka missbruk. Migrationsverket arbetar tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Polismyndigheten till exempel gällande folkbokföring och information om samordningsnummer, förbättrad informationsöverföring, identitetsmissbruk.

Inom Migrationsverket sker ett omfattande arbete för att upptäcka missbruk av interna processer i olika utsträckningar. Arbetet görs i samverkan med andra myndigheter i syfte att motverka den organiserade brottsligheten, stoppa människohandel och arbetslivskriminalitet samt förhindra att välfärdssystem utnyttjas.

Insikter i den svenska nationella rapporten: Konkreta åtgärder

I den svenska nationella rapporten beskrivs hur myndigheter och andra aktörer arbetar för att motverka olagligt arbete. Det har skett en tydlig utveckling inom området sedan 2017.

Det har skett en påtaglig ökning av åtgärder med syfte att upptäcka olagligt arbete, inte minst har antalet genomförda arbetsplatsinspektioner ökat. År 2018 genomfördes cirka 500 inspektioner och 2022 var antalet cirka 2 600. Inspektioner har stegvis utförts i flera branscher och de årliga summorna av utfärdade finansiella sanktioner (den särskilda avgiften) har ökat kraftigt från cirka 560 000 år 2018 till cirka 6,1 miljoner år 2022.

  • Lagändringar – konkreta åtgärder i samband med lagändringar från framför allt Polismyndigheten, Migrationsverket, Arbetsmiljöverket och Skatteverket har gett resultat.
  • Ökad kunskap och medvetenhet – informationskampanjer har genomförts i syfte att informera om lagstiftning och om konsekvenser av att bryta mot reglerna, att dela erfarenheter, samt om skyldigheter och rättigheter för arbetstagare och arbetsgivare.
  • Förstärkt myndighetssamverkan uppfattas positivt av de aktörer som ingår, men vissa utmaningar kvarstår. Sekretesslagstiftning, informationsutbyte och ökat samarbete med näringslivet nämns som förbättringsområden.
  • Verktyg att rapportera olagligt arbete – ett antal myndigheter har infört funktioner på sina webbplatser där misstankar om arbetslivskriminalitet kan rapporteras.
  • Olagligt arbete i fokus i den offentliga debatten – branscher som har problem med olagligt arbete har kartlagts såsom byggbranschen, hotell- och restaurang samt bilverkstäder. Situationen för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet på den svenska arbetsmarknaden har fått uppmärksamhet.
  • Ökat erfarenhetsutbyte på EU nivå – flera parter betonar betydelsen av EU- och internationellt samarbete inom området.

I rapporten belystes både kvarstående utmaningar framgångsrika insatser. Arbetskraftsexploatering, där det kan förekomma människohandel, pekas som en stor utmaning för flera aktörer. Brotten är svåra att utreda och arbetstagare är ofta rädda för att anmäla att de blivit utsatta. Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel har en viktig roll för att identifiera offer. De är anställda hos socialtjänsten och bistår myndigheter med stöd vid människohandelsärenden. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har genomfört fördjupande analyser om arbetskriminalitet med förslag på fortsatt arbete.

Vad hände sen?

Arbetet mot olagligt arbete i Sverige har fortsatt för fullt i Sverige även efter studiens rapporteringsperiod. Förutom flera pågående regeringsuppdrag startades flera initiativ, som bland annat:

  • ”Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB)”. I september 2024 lanserades SMOB som samlar flera myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Polismyndigheten, samt akademin, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer.
  • Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Fyra betänkanden kommer nu att beredas i Regeringskansliet, det sista som kom i mars 2025 lade fram förslag på hur det fortsatta arbetet mot arbetslivskriminalitet ska bedrivas på lång sikt.
  • Kraftsamlingsområden. Inom Migrationsverket pågår sedan 2024 ett arbete under paraplyet ”kraftsamlingsområden” för att förebygga och motverka missbruk av regelverk och ärendeprocesser. Arbetet fokuserar på ökad kontroll i prövningen, stärkt id-arbete, samt att motverka felaktiga utbetalningar.
  • ”Priset bakom priset”. I december 2024 genomfördes den här kampanjen som riktar sig både mot allmänheten och mot utsatta arbetstagare.

Mer information

*Arbetslivskriminalitet - åtgärder för att förhindra, identifiera och agera mot olagligt arbete i Sverige är till stor del samlade under det begreppet ”arbetslivskriminalitet”.