Studien ”Illegal employment of third-country nationals: 2017–2022 situation analysis” har genomförts i 21 av EMN:s medlemsländer. Förutom den europeiska jämförande studien publiceras även den svenska nationella rapporten. Den belyser både konkreta åtgärder och kvarstående utmaningar för att bekämpa olagligt arbete. Informationskampanjer, förstärkt myndighetssamverkan, ökade oanmälda kontroller och fördubblade böter mot arbetsgivare är bland åtgärderna som vidtagits i Sverige. Arbetet som inleddes 2017 fortsätter.
I Sverige har flera nya initiativ och konkreta åtgärder med syfte att förhindra och bekämpa arbetskriminalitet som på olika sätt berör migrationsområdet presenterats under senare år. Åtgärderna fokuserar ofta på arbetsgivarnas roll och tar hänsyn till att arbetskraftsinvandrare som grupp löper en högre risk att hamna för olagligt arbete. På europeisk nivå föregår Sverige med ett gott exempel bland EMN-länderna med ökad myndighetssamverkan som sträcker sig genom flera politikområden.
Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet (AKC) leds av Arbetsmiljöverket tillsammans med åtta myndigheter. Arbetet startade 2018 och stegvis ökats. Flera gemensamma regionala center har öppnats. Sedan 2018 har böter mot arbetsgivare som anställer olagligt fördubblats.
Utöver det pågår flera regeringsuppdrag i syfte att förebygga och motverka missbruk. Migrationsverket arbetar tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Polismyndigheten till exempel gällande folkbokföring och information om samordningsnummer, förbättrad informationsöverföring, identitetsmissbruk.
Inom Migrationsverket sker ett omfattande arbete för att upptäcka missbruk av interna processer i olika utsträckningar. Arbetet görs i samverkan med andra myndigheter i syfte att motverka den organiserade brottsligheten, stoppa människohandel och arbetslivskriminalitet samt förhindra att välfärdssystem utnyttjas.
I den svenska nationella rapporten beskrivs hur myndigheter och andra aktörer arbetar för att motverka olagligt arbete. Det har skett en tydlig utveckling inom området sedan 2017.
Det har skett en påtaglig ökning av åtgärder med syfte att upptäcka olagligt arbete, inte minst har antalet genomförda arbetsplatsinspektioner ökat. År 2018 genomfördes cirka 500 inspektioner och 2022 var antalet cirka 2 600. Inspektioner har stegvis utförts i flera branscher och de årliga summorna av utfärdade finansiella sanktioner (den särskilda avgiften) har ökat kraftigt från cirka 560 000 år 2018 till cirka 6,1 miljoner år 2022.
I rapporten belystes både kvarstående utmaningar framgångsrika insatser. Arbetskraftsexploatering, där det kan förekomma människohandel, pekas som en stor utmaning för flera aktörer. Brotten är svåra att utreda och arbetstagare är ofta rädda för att anmäla att de blivit utsatta. Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel har en viktig roll för att identifiera offer. De är anställda hos socialtjänsten och bistår myndigheter med stöd vid människohandelsärenden. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har genomfört fördjupande analyser om arbetskriminalitet med förslag på fortsatt arbete.
Arbetet mot olagligt arbete i Sverige har fortsatt för fullt i Sverige även efter studiens rapporteringsperiod. Förutom flera pågående regeringsuppdrag startades flera initiativ, som bland annat:
*Arbetslivskriminalitet - åtgärder för att förhindra, identifiera och agera mot olagligt arbete i Sverige är till stor del samlade under det begreppet ”arbetslivskriminalitet”.