Skriv ut
Ny EMN-studie om integration
Den nationella rapporten ”Integration of Migrant Women in the EU and Norway: Policies and Measures” tar upp en politiskt prioriterad fråga, utrikesfödda kvinnors ställning i det svenska samhället.
Rapporten belyser bland annat varför utrikesfödda kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad jämfört med både utrikesfödda män och inrikesfödda kvinnor. Ett problem är att en stor del av kvinnorna saknar de kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden. De kommer också från länder där kvinnor traditionellt inte yrkesarbetar utan tar ett större ansvar för familj och hushållsarbete. Det finns också en grupp högutbildade utrikesfödda kvinnor som har den kompetens som efterfrågas, men där är problemet istället diskriminering. Studien belyser både de utmaningar som finns, så som socio-ekonomisk segregation, och vilka åtgärder som har gjorts för en ökad jämställdhet.
Förutom den nationella rapporten har även en jämförande studie publicerats som belyser likheter och skillnader i 20 av EU:s medlemsstater när det gäller migrantkvinnor. Båda rapporterna som omfattar perioden 2016–2021 visar på politik och åtgärder som har vidtagits inte bara för att öka sysselsättningen bland migrantkvinnor utan också inom områden såsom hälsa och boende. Statistik redovisas för att visa hur bilden ser ut, det vill säga på vilka grunder de flesta migrantkvinnor kommer till EU, vilken utbildning de har och hur stor del som är sysselsatt.
Migrantkvinnors ställning är en fråga som debatteras överlag och ett antal åtgärder har tagits fram för att öka kvinnornas förutsättningar, motverka diskriminering och överhuvudtaget för att få till en ökad jämställdhet i samhället. Studien belyser också pandemins konsekvenser och vilka åtgärder som vidtogs.
För er som vill ha en kortare sammanfattning av den jämförande studien finns EMN Flash. EMN Inform ger en något fylligare sammanställning.