Ny EMN-OECD:s studie om arbetskraftsinvandring i EU

Arbetskraftsbristen i EU har mer än fördubblats på mindre än tio år. En ny gemensam studie från European Migration Network (EMN) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) visar att arbetskraftsinvandring erkänns alltmer som en viktig strategi för att bemöta EU:s växande kompetensbehov. Digitalisering, snabbspår och bilaterala- och partnerskapsavtal har förbättrat förutsättningarna för arbetskraftsinvandring. Omfattande reformer i arbetskraftsinvandringspolitiken har genomförts i nästan alla EMN-länder och Serbien sedan år 2021. Samtidigt visar rapporten att det finns en rad förbättringsområden kring samordning, handläggningstider, integrationsinsatser och etiska rekryteringsmodeller för att attrahera och behålla talanger i bristyrken. I Sverige står rekrytering av talanger och högkvalificerad arbetskraft från tredjeland högt på agendan med en rad lagstiftningsändringar och kraftsamlingsinsatser från flera myndigheter.

Om studien

EMN-OECD studien “Labour shortages in times of labour migration” ger en jämförande översikt över lagstiftning, policyutveckling och initiativ om arbetskraftsinvandring som har genomförts i 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer under perioden januari 2021 till juni 2024. Fokus ligger på tredjelandsmedborgare i alla färdighetsnivåer som flyttar till EMN-länder för arbete. Rapporten kompletterar informationen i EMN-informen ”New and Innovative Ways to Attract Foreign Talent into the EU” och undersöker hur EMN:s medlems- och observatörsländer och OECD-länder tar hjälp av arbetskraftsinvandring för att hantera, motverka och förebygga arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden. Rapporten ger även en komparativ bild över de mest förekommande ursprungsländerna vid arbetskraftsinvandring och sektorer med brist på arbetskraft.

Arbetskraftbrist i flera sektorer

Bristen på arbetskraft i EU har mer än fördubblats på mindre än tio år. Alla EMN:s medlems- och observatörsländer behöver hantera utmaningar med bristsituationer på arbetsmarknaden – om än i olika grad och på olika sätt. Arbetskraftsinvandring diskuteras alltmer som en viktig strategi för att motverka dessa utmaningar som i huvudsak beror på demografiska förändringar, rekryteringssvårigheter, ekonomisk omställning och de långvariga effekterna av covid-19-pandemin. Särskilt drabbade är hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, hotell, restaurang- och byggsektorn, tillverkningsindustrin, transportsektorn samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).

EU:s verktygslåda

I mars 2024 lade Europeiska kommissionen fram en handlingsplan med förslag till åtgärder mot bristen på arbetskraft och kompetens i EU. Handlingsplanen är en del av EU:s strategi för att främja konkurrenskraften och öka den ekonomiska och sociala motståndskraften i unionen. EU:s initiativ, såsom EU-blåkort för högkvalificerad arbetskraft, EU:s talangreserv, EU:s talangpartnerskap samt EU-fonden ”Migration Partnership Facility” används i ökande grad för att attrahera och behålla kompetens. Samtidigt planerar flera länder ytterligare reformer för att bättre anpassa migrationen till arbetsmarknadens behov.

Reformer i arbetskraftsinvandringspolitiken

Omfattande reformer i arbetskraftsinvandringspolitiken har genomförts i nästan alla EMN-länder och Serbien sedan år 2021. Majoriteten av länderna har förenklat processer genom digitalisering och snabbspår för handläggning. Sexton EMN-länder och Serbien tillämpar i huvudsak ett efterfrågestyrt system, där arbetsgivare initierar rekryteringen medan en blandad modell med flera parallella strategier används i sju EMN-länder. Tretton EMN-länder, inklusive Sverige, förbereder lagstiftningsändringar för att hantera arbetskraftsbrist genom arbetskraftsinvandring, anpassade utifrån sina nationella behov. Regionala och lokala myndigheter spelar en nyckelroll i många länder och i länder såsom Belgien, Tyskland och Spanien engageras även aktörer från den privata sektorn.

Urval av insatser i andra EMN-länder

År 2021 utfärdade Kroatien, Polen och Litauen flest arbetstillstånd, medan Kroatien, Malta och Litauen toppade listan under år 2022 och år 2023. Fjorton EMN-länder och Serbien har antingen en nationell strategi eller förstärkt myndighetssamverkan för talangattraktion. Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Litauen, Lettland och Slovakien har rapporterat att de inte har någon specifik policy för att attrahera utländska talanger.

• Frankrike, Tyskland och Luxemburg rapporterar ett tydligt statligt engagemang i rekrytering av tredjelandsmedborgare.
• Belgien har bilaterala avtal med Marocko och Surinam. Bulgarien har bilaterala avtal med Armenien, Georgien och Moldova, medan Tyskland har beviljat tillfälliga arbetstillstånd till personer från Västra Balkan under vissa villkor.
• Litauen och Kroatien har olika initiativ för att attrahera och behålla talanger. Litauen erbjuder ett särskilt flyttstöd till högkvalificerade experter från tredjeland och återvändande medborgare, medan Kroatien jobbar aktivt med programmet ”I Choose Croatia”.
• Flera EMN-länder försöker motverka regionala obalanser, där storstäder lockar merparten av arbetskraften medan landsbygden halkar efter. Bland åtgärderna listas regionala projekt, rådgivning, statlig finansiering. Belgien, Kroatien och Sverige har genomfört vissa policyförändringar för att hantera frågan med regionala skillnader vid arbetskraftsinvandring.
• Österrike, Belgien, Tyskland, Finland och Frankrike har införlivat överväganden om kompetensflykt i sina arbetskraftsinvandringsstrategier.

OECD-länder

OECD-länder använder alternativa metoder och initiativ. Australien har samlat sina bristyrkeslistor i en gemensam lista med över 450 yrken, som avgör behörighet till både tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd. Japan införde redan år 2019 programmet ”Specified Skilled Worker Programme (SSWP)” för att underlätta för utbildade migranter inom prioriterade sektorer att få permanenta arbetstillstånd. Sydkorea testar sedan år 2024 ett system där visumkvoter sätts utifrån prognoser för utbud och efterfrågan på arbetskraft i specifika sektorer.

Utmaningar och lärdomar

Trots reformerna kvarstår strukturella hinder. Länderna pekar på komplex styrning, långa handlingsprocesser, integrationssvårigheter och problem med erkännande av utländska kvalifikationer. Studien lyfter även risker för exploatering, språkhinder och kulturella skillnader som tillsammans innebär utmaningar att behålla arbetskraft över tid. Studien lyfter en rad lärdomar såsom vikten av effektiv datainsamling, tydlig lagstiftning, flexibla system vid olika typer av uppehålls- och arbetstillstånd, robusta integrationsåtgärder och etiska rekryteringsmetoder för att hantera både kortsiktig och långsiktig arbetskraftsbrist.

Lägesbild i Sverige med några riktade insatser

I Sverige står möjligheten till rekrytering av högkvalificerad arbetskraft från tredjeland högt på agendan. Idag delar Migrationsverket in arbetsmarknadsärenden i olika kategorier. För högkvalificerade arbetstagare som lämnar in komplett och fullständig ansökan är målet att utfärda beslut inom 30 dagar. År 2022 infördes dessutom ett så kallat talangvisum för personer med högre examen, givet att den sökande uppfyller ett antal krav. Utöver det har den svenska regeringen infört ett nytt lönekrav för arbetskraftsinvandring.

Arbetsförmedlingen tar fram nulägesbedömningar av möjligheterna till arbete och rekryteringssituationen inom olika yrken. Dessutom görs analyser kring hur efterfrågan på arbetskraft inom respektive yrke förväntas utvecklas på fem års sikt.

Urval av strategier och initiativ

• Sveriges strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län för stärkt konkurrenskraft, talangattraktion och utveckling av viktiga sektorer i norra Sverige.
• The North Sweden Green Deal är ett projekt för den stora hållbara samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten.
• Switch to Sweden är ett kapacitetsbyggande projekt från Linköping Science Park för att få fler internationella studenter och forskare att stanna kvar och arbeta i Sverige efter avslutad utbildning.
• Genom initiativen “Move to Gothenburg” och “International Citizen Hub Lund” delas ut information om stöd och rådgivningstjänster vid eventuell flytt till dessa regioner.

Mer information

• Läs EMN Study "Labour migration in times of labour shortages" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på engelska i sin helhet på EU-kommissionens webbplats.
• Läs EMN inform "Labour migration in times of labour shortages" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på engelska i sin helhet på EU-kommissionens webbplats.
• Läs mer om slutsatserna från EMN Sveriges nationella konferens ”A Common European Approach to Labour Shortages and Talent Attraction” på vår webbplats.
• Ta del av artikeln om talangattraktion och erfarenheter från EMN och utvalda OECD-länder på vår webbplats.