EMN Sverige och Svenska Röda Korset stod värd för konferens om identifiering av offer för tortyr och omänsklig behandling

Identifiering av offer för tortyr och omänsklig behandling i asylprocessen är en stor och komplex fråga som kräver breda samarbetsformer i tidigt skede. En viss flexibilitet, migrationspolitik i förändring och kunskapshöjande insatser i alla delar av asylprocessen var bara några av ämnen som diskuterades brett på en konferens som EMN Sverige anordnade tillsammans med Svenska Röda Korset.

Breda samarbetsformer i tidigt skede

Den 23 januari 2025 arrangerade EMN Sverige och Svenska Röda Korset konferensen ”Identifiering av offer för tortyr och omänsklig behandling i asylprocessen” i Malmö. Startskottet för konferensen var en nyligen publicerad inform, framtagen av EMN i samarbete mellan Röda Korsets EU-kontor och Svenska Röda Korset. I korthet ger rapporten insyn i hur EMN:s medlems- och observatörsländer jobbar med frågor kring tortyr och omänsklig behandling.

Konferensen samlade representanter inom offentlig sektor, kommunalverksamhet, domstolsväsendet, vården, akademin, civilsamhället och frivilligorganisationer. Genom att belysa olika perspektiv, ge forum för erfarenhetsutbyte, kunskapsspridning, och diskussion bidrog konferensen till en djupare förståelse för de komplexa utmaningarna i asylprocessen.

”Det finns goda strukturer att nå fram, men också en del stora utmaningar att ta tag i”, sa Hugo Rickberg från EMN Sverige inledningsvis.

Trauma kan få effekter långt senare

Salah Haghgo inledde konferensen med en livsberörande föreläsning om sin egen historia som tortyröverlevare. Han betonade att återhämtningen är lång, att trauman påverkar djupt och att effekterna ofta dyker upp långt senare – ibland helt oväntat. Salah resonerade högt kring människan bakom statistiken, mänskliga rättigheter, förövare och offer för tortyr och omänsklig behandling.

Brist på kunskap i arbetet med människor vars trauman kan väckas långt efter händelsen lyftes generellt på konferensen. Till Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Malmö kommer nu många personer som flydde kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. Kvinnor är särskilt drabbade och upplever effekter av sina trauman 30 år senare, ofta i samband med andra stora livshändelser.

Expertpanel: Kunskapshöjande insatser krävs i alla delar av asylprocessen

Under förmiddagen modererade Johan Ekstedt, forskare vid Institutionen för Globala Politiska Studier vid Malmö universitet, ett panelsamtal med Anette Carnemalm, verksamhetschef, Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Malmö, Amanda Johnson, offentligt biträde, Advokatfirman Guide, samt Naida Pilav, verksamhetsexpert, Migrationsverket. Deltagarna var eniga om att det finns utmaningar som i stort beror på brist på kunskap vid identifiering av offer för tortyr och på ett otillräckligt tydligt ansvar i samverkan med olika aktörer.

Alla deltagare konstaterade att det nu finns ett ökat ansvar hos den enskilde sökanden, vilket gör att rättsliga och etiska överväganden, samt dokumentation blir avgörande. Enligt Naida Pilav pågår ett ständigt arbete med kunskapshöjande insatser på Migrationsverket för att säkerställa en rättssäker prövning.

Migrationspolitik i förändring

Sverige pekas ut i Europa som ett av de länder med mer anpassad och skräddarsydd vägledning i identifiering av offer för tortyr och omänsklig behandling. Trots stora framsteg på området kvarstår en del utmaningar under tortyrskadeutredningen. Brister i samverkan, rädsla och misstro mot myndigheter hos asylsökanden, politiska prioriteringar, en förändrad roll av de offentliga biträdena, har en betydande påverkan på möjligheterna att identifiera offer för tortyr eller omänsklig behandling, och inte minst på hela asylprocessen.

Utöver detta lyftes frågor om tidspress, bristande kunskaper och kompetens hos tolkar, samt kulturella barriärer och språkliga hinder. Det framhölls också behovet av ökad kunskap för att sprida information om rätten till vård, arbete med människor som lider av posttraumatiskt stressyndrom och depression (PTSD). Ett nyligen avslutat projekt (DIKT – dokumentation, identifiering och kunskap om tortyr) i Region Skåne har getts som ett gott exempel i det fortsatta arbetet.

"Vi, människor, kan ha olika syn på tortyr och sorg, samt har olika förståelser om konsekvenserna. De sökanden vi möter känner skam, vi pratar om PTSD, de pratar om obalans, men i själva verket pratar vi om samma sak", säger Anette Carnemalm från Svenska Röda Korset.

Inrätta samordningscenter att främja erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt

Under eftermiddagen diskuterades frågeställningar i mindre grupper. Fokus låg på både utmaningar och risker, men också på möjligheter; särskilt i samband med den kommande implementeringen av EU:s asyl-och migrationspakt. Deltagarna diskuterade även vilka insatser, processer och behov av utbildningar som finns för att identifiera offer för tortyr och omänsklig behandling.

Deltagarna var eniga om att fortsatt dialog behövs kring EU:s komplexa frågor, erfarenhetsutbyte med andra länder, bred samverkan och samordningscenter för kunskapshöjande insatser inom traumakunskap är avgörande. Under samtalen lyftes flera goda exempel från andra länder fram. Bland annat betonades det starka engagemanget från civilsamhället i Frankrike och Belgien, samt Danmarks arbete mot tortyr inom ramen för en utvecklingsorganisation Länk till annan webbplats. med mångårig erfarenhet på området.

Det diskuterades även behovet av att utvidga perspektiv kring:

• utsatta och sårbara grupper
• jobba ständigt trygghetsskapande
• förbättra och anpassa processer och metodik i takt med utveckling och behov.

Alla bilder är tagna av Adelina Dankova om inget annat anges.

Mer information

Om EMN Informen

Ta del av EMN Inform: Identifiering av tortyroffer inom internationellt skydd och massflykt

Rapporten på engelska finns tillgänglig här Pdf, 786.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Tortyrskadeutredningar

Tortyrskadeutredningar genomförs enligt FN:s Istanbulprotokoll, som är en internationellt erkänd standard för dokumentation av tortyrskador. Enligt protokollet görs en medicinsk, psykologisk och juridisk utredning samt dokumentation av tortyr, och det används för både vuxna och barn.

Projektet DIKT – dokumentation, identifiering och kunskap om tortyr i syfte att genomföra kunskapshöjande utbildningsinsatser för hälso- och sjukvårdspersonal i Region Skåne.

Ta del av information om projektet på region Skånes webbplats: Dokumentation, identifiering och tortyr Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.