Skriv ut
EMN-studie om asylsökandes integration på arbetsmarknaden
Studien "Integration of applicants for international protection in the labour market" tittar närmare på lagstiftning och policy inom EMN-länderna på det här området. Den ger även en översikt över vilka myndigheter och andra aktörer som är ansvariga för åtgärder. Studien diskuterar också utmaningar och goda exempel som identifierats.
Studien har genomförts i EMN-länderna och publiceras i flera olika format. Dels finns en komparativ europeisk studie som även ges ut i form av två sammanfattningar av olika längd (EMN Inform och EMN Flash), dels publiceras nationella studier. Det svenska nationella bidraget har tagits fram av den svenska nationella kontaktpunkten för EMN. Rapporten omfattar perioden från 2017 till 2022.
Den svenska rapporten visar bland annat att det i Sverige finns koordinerade och riktade åtgärder som har som mål att främja arbetsmarknadsinträde bland asylsökande. Asylsökande kan till exempel registrera sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Riktade åtgärder omfattar kurser i svenska, arbetsmarknadsförberedande aktiviteter och samhällsorientering. Många av de aktiviteter som finns erbjuds inom ramen för "Tidiga insatser för asylsökande". Dessa lanserades 2017 med syfte att ge sökande en meningsfull vistelse under väntan på beslut samtidigt som de ska ge ett försprång mot integration för de som beviljas ett uppehållstillstånd.
Som andra EU-länder har Sverige infört regler gällande asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden. Mer specifikt har Sverige en undantagsregel som gör det möjligt för en asylsökande att börja arbeta i närtid efter sin ansökan fram till dess att han eller hon får det slutliga beslutet, förutsatt att personen uppfyller vissa krav. Läget på arbetsmarknaden för asylsökande bevakas inte systematiskt och tillgången på information är begränsad. Under perioden fick ungefär 42 000 personer undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Generellt sett bedömer experter att få asylsökande hittar arbete. Arbetsgivare är skyldiga att meddela Migrationsverket när de anställer en asylsökande.
Vad gäller utmaningar har vissa aktörer gjort gällande att kraven på asylsökande för att ges tillträde till arbetsmarknaden är svåra att uppfylla för vissa och att handläggningstiderna varit för långa. Därutöver har det förekommit exempel på missbruk/exploatering där asylsökande har kommit med främsta syfte att arbeta. Samtidigt har Migrationsverket mött dessa utmaningar med att införa säkerhetsåtgärder som både sökande (arbetssökande) och arbetsgivare har fördel av, till exempel att rätten att arbeta är digitalt införd på LMA-kortet. Avslutningsvis finns det exempel på integrationsåtgärder som bedömts som framgångsrika, speciellt kurser i svenska och projekt som syftat till arbetsmarknadsförberedelse/yrkessvenska för högkvalificerade personer.