Att bygga migrationsstrategier: Insikter från EMN och OECD-länder

EMN-OECD*:s inform ”Designing Migration Strategies” presenterar en översikt över olika tillvägagångssätt, bland 28 av EMN:s medlems- och observatörsländer och utvalda OECD-länder, när migrationsstrategier utvecklas. Rapporten belyser variationer och ger insikt i hur olika länder genomför, följer upp, utvärderar och anpassar strategierna. Vissa länder har utvecklat övergripande strategier och andra har inrättat sektoriella strategier. Flera länder kopplar även ihop nationella strategier med EU:s och internationella strategier. Utmaningar och goda exempel i olika delar av strategiarbetet lyfts fram.

Varför är det viktigt med migrationsstrategier?

Under de senaste fem decennierna har den internationella migrationen ökat. Antalet internationella migranter uppskattas till 281 miljoner år 2020. Dessutom ökar antalet tvångsfördrivna personer till följd av konflikt och våld, förföljelse samt kränkning av mänskliga rättigheter. Globalt uppskattades antalet tvångsfördrivna till 117,3 miljoner år 2023. Denna ökning i internationell migration för med sig behovet att inrätta ett fungerande migrationssystem som omhändertar migrationens möjligheter och utmaningar. Migrationsstrategier har en viktig roll – att bidra till konkret och effektiv styrning i praktiken.

Vad är en migrationsstrategi?

En migrationsstrategi är ett ramdokument som har utfärdats av en regering. Dokumentet lägger fram ett strategiskt förhållningssätt till utvecklingen av migrationspolitiken. Strategin fastställer regeringens prioriteringar på migrationsområdet och förklarar "varför" och "åt vilket håll" landets migrationshantering ska utvecklas.

EMN-OECD Informen definierar migrationsstrategi som ett formellt policyramverk på medellång och lång sikt. Migrationsstrategin skiljer sig därmed från ett politiskt uttalande om en policyinriktning eller migrationsmål inom ett program. EMN-OECD Informen skiljer även mellan övergripande och sektoriella migrationsstrategier.

• En övergripande strategi täcker alla (eller flera) relevanta migrationsområden. Denna typ av strategi inkluderar exempelvis: reguljär och irreguljär migration, åtgärdar bristen på arbetsmarknaden, asyl, mottagning, integration och återvändande.
• En sektoriell strategi täcker istället ett specifikt område såsom, integration, asyl eller arbetskraftsinvandring.

Migrationsstrategier: Från analys till handling

Migrationsstrategier ger stärkt myndighetssamverkan och bidrar till bättre samordning mellan olika politikområden. Strategier förbättrar förståelsen för migration inom systemet och underlättar kommunikation med allmänheten. Dessutom skapar strategiarbetet utrymme för intressenter att diskutera, förbättra och anpassa styrning och strukturer för beslutsfattande. En migrationsstrategi åtföljs ofta av en handlingsplan som syftar till att omvandla strategiska mål till konkret resultat.

I den jämförande informen dras slutsatsen att migrationsstrategier är en avgörande del av migrationsstyrning och migrationshantering. Strategier kan underlätta formulering av tydliga mål och tydliggöra ansvarsfördelning. De bidrar till ökad förmåga att upprätta effektiva asyl- och migrationssystem som överensstämmer med EU-rätt och internationell rätt.

Europeisk utblick

Publikationen visar att total 22 av EMN:s medlemsländer har upprättat en eller flera migrationsstrategier. Av dessa länder har 11 både en övergripande strategi och minst en sektoriell strategi. Samtidigt som 10 länder enbart har sektoriella strategier, saknar tre EMN-länder migrationsstrategier helt.

Även om flera faktorer spelar in, skulle länders geografiska läge kunna ha en betydelse när migrationsstrategier utformas. Ur detta perspektiv kan EMN-länderna Bulgarien, Italien och Grekland vara intressanta. Flera EMN-länder kopplar även ihop nationella strategier med EU:s och internationella strategier.

• Bulgarien
  Trots en utmanande politisk situation med sju utlysta extraval på fyra år har Bulgarien kommit till skott med en övergripande migrationsstrategi. Den utarbetas av ett nationellt råd (National Council on Migration, Borders, Asylum and Integration) och utgör exempel på en kombination av breda och specifika strategiska mål. Policyn syftar till att utveckla en hållbar nationell migrationspolitik som säkerställer effektiv gräns- och migrationshantering, anpassar arbetskraftsinvandring utifrån marknadsbehov, säkerställer internationellt skydd och fördjupar europeiskt och internationellt samarbete.
  
  Det nationella rådet utvärderar migrationsstrategins genomförande och föreslår uppdatering och reformering av strategin. Arbetet sker i dialog med nationella och internationella intressenter och civilsamhället samt med stöd av en bred omvärldsbevakning och analys av de regionala, europeiska och globala processer som påverkar migrationen.

• Italien och Grekland
  Italiens strategiska riktlinjer kopplas till FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030), FN:s New York-deklaration för flyktingar och migranter från 2016 samt de principer och kriterier för utvecklingsbistånd som tagits fram av OECD. Exempelvis stödjer sig Greklands sektorsstrategi för social integration av asylsökande och flyktingar på EU:s handlingsplan för integration och inkludering 2021-2027.

Erfarenhet från OECD-länder

EMN-OECD informen ger ett antal exempel på erfarenheter från OECD-länder. Bland annat belyser rapporten hur utvalda OECD-länder arbetar med att revidera och uppdatera sina migrationsstrategier.

• Japan skiftar fokus från smidig arbetskraftsinvandring till behov av ökad invandring. Genom så kallade ”Basic Plans on Immigration” etablerar Japans Justitiedepartement femårsplaner som syftar till att ge styrning och stöd till större rättsliga reformer. Sedan 1992 har Japan lanserat sex femårsplaner och förändringar i landets migrationspolicy annonseras i dessa ”Basic Plans”. Exempelvis introducerade den fjärde planen (2010) ett poängbaserat system för högutbildad arbetskraftsinvandring. Genom planerna går det att se landets migrationspolitiska utveckling över tid.
• Kanadas konsultationsprocess. År 2023 lanserade Kanada en konsultationsprocess som innebar en genomlysning och granskning av landets migrationssystem. Genom denna process identifierades vägledande faktorer för landets migrationspolitiska prioriteringar och åtgärder. Arbetet inkluderade dialogmöten i olika delar av landet med ett brett spektrum av intressenter.

Utmaningar och goda exempel

Bland utmaningarna i arbetet med att utveckla migrationsstrategier lyfts bland annat svårigheter med prioritering samt att inhämta målgruppens inspel och förena olika intressenters synpunkter. Ett komplext och föränderligt migrationssamanhang försvårar även strategiernas genomförande.

Trots en utmanande och svårnavigerad migrationskontext lyfts en rad goda exempel fram, såsom förstärkt myndighetssamverkan och bättre samordning samt samarbete mellan olika aktörer för förbättrad integration och skydd av migranter och diasporagrupper.

Mer information

• Ta del av EMN-informen “Designing Migration Strategies” på EU-kommissionens webbplats EMN inform: Designing migration strategies Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (på engelska).

*OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.