EMN har nyligen publicerat två jämförande kortrapporter om migrantbarn. Den ena sammanfattningen ger en översikt över vilka stödinsatser som genomförs på nationell nivå för att underlätta migrantbarns anpassning till den nya kulturella miljön i grundskolor och gymnasieskolor. Den andra granskar hur EMN:s medlemsländer hanterar barn som skilts från sina föräldrar utanför sitt ursprungsland.
EMN:s kortrapport ”Access to education for migrant children” ger en översikt över vilka stödinsatser 25 av EMN:s medlemsländer och Serbien genomför på nationell nivå för att underlätta migrantbarns anpassning till den nya kulturella miljön i grundskolor och gymnasieskolor. Sammanfattningen följer utvecklingen fram till mars 2025. Nästan alla EMN:s medlemsländer och Serbien genomför sådana stödinsatser. De vanligast förekommande insatserna inkluderar stöd för att lära sig det nya språket, förberedelse- eller övergångskurser, psykosocialt stöd, samt involvering av föräldrar som referenspersoner som hjälper migrantbarn att anpassa sig till den nya undervisningsmiljön.
I rapporten beskrivs även insatser till lärare för att bäst stödja migrantbarnens anpassning. Cypern, Frankrike och Grekland har lanserat nätverk för att främja informations- och erfarenhetsutbyte mellan lärare. Finland, Luxemburg och Spanien har metoder för att följa upp hur migrantbarn klarar sig i skolan jämfört med andra elever runt om i landet. Sverige erbjuder också modersmålsundervisning och välkomnar stödinsatser till lärare. Sammanfattningen lyfter även fram utmaningar och goda exempel.

Ett asylsökande barn på väg från ankomstboendet i Göteborg till en mottagningsenhet. Foto: Tomislav Stjepic.
EMN:s kortrapport ”Separated migrant children” syftar till att ge en jämförande översikt över hur mottagande och skydd för barn som skilts från sina föräldrar – en specifik grupp ensamkommande barn – fungerar i EMN:s medlemsländer. Den har genomförts i 24 av EMN-länderna och ger en aktuell bild över rättsliga grunder och praktisk tillämplig innan EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft. FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 6 (2005) avser behandlingen av ensamkommande barn och barn som skilts från sina föräldrar utanför sitt ursprungsland. Dessa grupper skiljs inte åt i EU:s asyllagstiftning.
Frankrike, Grekland och Spanien har särskilda regler i respektive lagstiftning för barn som skilts från sina föräldrar, vilket betyder att de inte åtföljs av vare sig vuxna föräldrar eller vårdnadshavare. Hälften av de svarande länderna har specifik lagstiftning på plats, vilket kan tillåta en medföljande vuxen att formellt utses som ansvarig för barnet. Regelverket varierar mellan EMN-länderna.
I arton av EMN-länderna ger lagstiftningen i praktiken möjlighet att formellt utse medföljande vuxna som förmyndare/ vårdnadshavare åt dessa barn. De flesta länder samlar allmän statistik om ensamkommande barn, men endast Grekland redovisar data om antalet barn som skilts från sina föräldrar och som har sökt asyl under de senaste fem åren. Som regel utses inte en medföljande vuxen som förmyndare/ vårdnadshavare i Sverige, men undantag kan göras utifrån en bedömning av barnets bästa. Denna bedömning görs baserad på kommunens socialtjänst och Överförmyndaren.