EMN-studien "Trafficking in Human Beings – the International Dimension" ger en översikt av vilka åtgärder 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer har genomfört för att bekämpa människohandel under perioden 2021–2023. Studien granskar insatser inom bl.a. förebyggande arbete, brottsbekämpning, stöd till offer, internationellt samarbete samt policyutveckling i linje med EU:s strategi mot människohandel 2021–2025. Rapporten lyfter fram både gemensamma utmaningar och goda exempel, samt pågående diskussioner om behov av fortsatt policyutveckling.

Människohandel är ett komplext brott och utgör en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna enligt internationell rätt och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 5.3). Medan många offer för människohandel inom EU är EU-medborgare, ökar även andelen tredjelandsmedborgare kraftigt. År 2022 utgjorde de 63,1% av offren för människohandel jämfört med ungefär 43% för perioden 2019–2021. Samtidigt förblir många offer oupptäckta.
Den här utvecklingen, särskilt den internationella dimensionen av människohandel, har lett till förstärkta insatser inom ramen för EU:s strategi för bekämpning av människohandel 2021–2025, även utanför EU:s gränser. Detta inkluderar bl.a. ett reviderat EU-direktiv mot människohandel år 2024 och nya verktyg för att utreda människohandelsbrott och bättre stöd till offer för människohandel.
EMN:s medlems- och observatörsländer har genomfört en rad åtgärder för att hantera den internationella dimensionen av människohandel. Fokus ligger ofta på specifika tredjeländer, regioner eller migrantgrupper, och använder särskilt framtagna metoder för att effektivt hantera riskerna för människohandel. Insatserna sker ofta i samarbete med internationella organisationer främst International Organization for Migration (IOM) och/eller civilsamhällesorganisationer med kombinerad finansiering av nationella budgetar och EU-medel.
Prioriterade områden inkluderar bl.a.:
De flesta av EMN:s medlems- och observatörsländer hanterade den internationella dimensionen som en del av bredare strategier mot människohandel och kopplade samman policyåtgärder inom ramen för migration, asyl, gränsförvaltning och organiserad brottslighet. Inget land har en separat strategi för den internationella dimensionen av människohandel.
Några EMN-länder däribland Sverige, Tyskland, Finland, Frankrike, Belgien, Grekland, Spanien, Serbien och Georgien har reviderat sina nationella strategier mot människohandel. Tyskland, Grekland och Serbien har genomfört åtgärder för att stärka det internationella samarbetet. Ett förstärkt samarbete med vissa tredjeländer och fortsatt kapacitetsuppbyggnad hos ansvariga myndigheter, samt policyutveckling är prioriterade områden.
EMN-länderna lyfter fram utplaceringen av polisens sambandsmän i tredjeländer och stöd från EU-byråer för brottsbekämpande insatser. Vissa länder stärker samarbetet med ursprungs- och partnerländer, andra har förlitat sig på samarbetsprojekt med icke-statliga och civilsamhällesorganisationer. Medan formen av samarbete med internationella organisationer varierar samverkar EMN-länder med FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), International Centre for Migration Policy Development (ICMPD) och International Organization for Migration (IOM). Sverige samarbetar brett med UNODC, OSSE och IOM.
EMN:s medlems- och observatörsländer möter flera återkommande utmaningar: att förebygga människohandel, minska efterfrågan, stärka brottsbekämpning och rättsväsende, ge stöd till offer samt förbättra internationellt samarbete.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.på engelska i sin helhet på EU-kommissionens webbplats.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på engelska i sin helhet på EU-kommissionens webbplats.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på EU-kommissionens webbplats.