Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

EMN-OECD:s inform: Så har stödet till personer enligt massflyktsdirektivet utvecklats

EMN-OECD*:s inform ”Responsibilities and access to rights for beneficiaries of temporary protection” ger en översikt över den nationella policyutvecklingen och föreslagna och beslutade lagstiftningsändringar gällande rättigheter och skyldigheter för personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Rapporten innehåller bidrag från 26 av EMN:s medlemsländer, inklusive Norge och Serbien samt utvalda OECD-länder under perioden juli 2023 – mars 2025. Informen beskriver också personers möjligheter att övergå från sina tillfälliga skyddsstatusar till alternativa nationella uppehållstillstånd. I denna artikeln summerar vi även lägesbilden i Sverige.

Förstora bilden

Klicka på bilden för att förstora den.

Bakgrund

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina aktiverades massflyktsdirektivet för första gången den 4 mars 2022. Direktivet möjliggjorde tillgång till arbete, bostad, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt stöd för personer som beviljats tillfälligt skydd. Direktivet har därefter förlängts och gäller nu till den 4 mars 2027. Under denna period har EMN och OECD-länder anpassat omfattningen av stödet samtidigt som det förts en diskussion på nationell och EU nivå kring framtida lösningar.

Översikt i EMN-länder

När det gäller möjligheten att övergå till andra former av uppehållstillstånd har 17 av EMN:s medlems- och observatörsländer, däribland Sverige, inte infört lagstiftningsändringar eller program för att underlätta övergången. I dessa länder kan personer som åtnjuter tillfälligt skydd i stället ansöka om alternativa nationella uppehållstillstånd på samma villkor som andra tredjelandsmedborgare.

Samtidigt pågår i sju av EMN:s medlemsländer, inklusive Sverige, diskussioner om framtida lösningar. Vad händer när den tillfälliga skyddsstatusen upphör och vilka möjligheter kan finnas för att låta personer som åtnjuter tillfälligt skydd att övergå till andra uppehållsstatusar?

Nya initiativ fokuserar ofta på att stärka arbetsmarknadsintegrationen och social inkludering, särskilt för personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden med en viss grad av självförsörjning. Justeringar i ekonomiskt bidrag kopplas i allt högre grad till aktivitetskrav för arbete, utbildning eller integration.

Lägesbild i Sverige

Sverige ger tillgång till de rättigheter som anges i massflyktsdirektivet, såsom boende, arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialbidrag och välfärd. Personer som åtnjuter tillfälligt skydd omfattas av samma rättigheter som asylsökande fram till att de folkbokförts i Sverige. Fram till folkbokföringen omfattas de av lagen om mottagande av asylsökande, vilket innebär att rätten till boende och ekonomiskt stöd förvaltas av Migrationsverket. Under denna period har de även rätt till akut sjukvård, akut tandvård och vård som inte kan anstå, medan barn har rätt till utbildning utan skolplikt.

Numera kan personer med tillfälligt skydd få personnummer i Sverige. Folkbokföring innebär att individen lämnar Migrationsverkets mottagningssystem och i stället får tillgång till samma rättigheter som dem som är bosatta i Sverige. I juli 2024 tillät regeringen folkbokföring efter två år i Sverige, vilket sänktes till ett år från 1 november 2024. Detta möjliggjorde för fler personer att folkbokföra sig och få rätt till bland annat utbildning, arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt stöd, hälso- och sjukvård samt socialbidrag. Samtidigt begränsades vissa bidrag för personer som folkbokfördes efter detta datum.

I Sverige diskuteras bland annat utformningen av ett frivilligt återvändandeprogram efter den tillfälliga skyddsperioden slutar. De som ingår i ett sådant program skulle kunna beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd upp till två år med benämningen ”uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd”.

Siffror i urval i Sverige

Statistik för perioden 24 februari 2022 till 1 augusti 2025 visar att 302 personer som åtnjuter tillfälligt skydd har övergått till en annan uppehållsstatus. Av dessa beviljades 12 personer internationellt skydd, 123 erhöll EU/EES-medborgarskap, 23 beviljades uppehållstillstånd genom familjeanknytning, 8 för studier och 136 för arbete. Fram till slutet av juni 2025 beräknades 44 310 personer som åtnjuter tillfälligt skydd i Sverige.

*OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Mer information