Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

Nätverkskonferens 2019

Den 8 maj 2019 arrangerade EMN Sverige sin årliga nätverkskonferens i Stockholm på temat “Attracting and welcoming international students”.

Bild från konferensen
Bild från konferensen, personer på scenen

Fler utländska studenter väljer att komma till Sverige, men antalet är fortfarande något lägre än innan 2011 då studieavgifter infördes för utomeuropeiska studenter. Lärosäten och myndigheter arbetar aktivt för att fler utländska studenter ska kunna komma till Sverige, det visar en ny svensk studie från EMN. Studien presenterades vid EMN:s årliga nätverkskonferens 2019, som hölls i Stockholm den 8 maj.

Rapporten: Attracting and retaining international students in the EU Pdf, 983 kB, öppnas i nytt fönster.

Den svenska rapporten som ingår i en pågående EMN-studie för alla EU-medlemsländer visar åtgärder i Sverige för att öka antalet internationella studenter och för att fler ska välja att stanna kvar och söka jobb efter avslutade studier.

Studien går också igenom gällande lagstiftning och regler vad gäller uppehållstillstånd för studier samt möjligheten att få uppehållstillstånd för att kunna stanna kvar och söka jobb i Sverige efter examen.

I konferensen den 8 maj medverkade bland annat lärosäten och myndigheter för att berätta hur man arbetar för att fler utländska studenter ska välja att studera i Sverige. Också studenter från utomeuropeiska länder närvarade för att berätta om sina erfarenheter.

Konferensen öppnades av Lars Westbratt, statssekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, som framhöll vikten av att arbeta för att öka det internationella intresset för svenska högskole- och universitetsutbildningar. Fler utländska studenter anses främja internationaliseringen av universitet och högskolor i Sverige, vilket anses bidra till framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer. På sikt kan fler utländska studenter och forskare också stärka Sveriges konkurrenskraft globalt.

Åtgärder för att öka utländska studenter i Sverige

EMN-studien visar att fler kurser och program med engelska som undervisningsspråk har bidragit till att fler utländska studenter kommer till Sverige. Det finns även utbytesprogram och stipendier för studenter från länder
utanför Europa.

Svenska lärosäten arbetar aktivt med att locka utländska studenter till Sverige genom exempelvis förberedande kurser, marknadsföringsinsatser och olika former av rådgivning och praktisk hjälp under studietiden. Men det finns också en del strukturella problem som behöver åtgärdas för att fler ska kunna välja att stanna och arbeta.

De strukturella problemen handlar bland annat om bostadsbristen i universitetsstäderna. Många studenter upplever också efter avslutade studier att deras möjligheter på arbetsmarknaden är begränsade eftersom många arbetsgivare kräver språkkunskaper i svenska. Jämfört med svenska studenter saknar utländska studenter ofta kontakter med arbetsgivare och nätverk som kan ge praktikplatser och jobb.

De flesta som kommer till Sverige studerar på mastersnivå. Efter avslutade studier finns möjligheten att ansöka om ett uppehållstillstånd på sex månader för att leta jobb i Sverige. I samband med ett EU-direktiv som väntas träda i kraft under 2019 föreslås att uppehållstillståndet utökas till nio månader. Förutom mastersstudenter tar svenska lärosäten också emot doktorander och studenter på kandidatnivå.

Konferensdeltagarna fick information om Svenska Institutets olika stipendieprogram för internationella studenter. Forskaren Andreas Åkerlund presenterade slutsatser från en studie om studenter som hade kommit till Sverige med stipendium från Svenska Institutets Visbyprogram.

Erfarenheter från Tyskland och Nederländerna

Även tyska och nederländska representanter deltog på konferensen för att presentera slutsatserna i sina respektive länders EMN-studier, där både skillnader och likheter med Sverige kunde konstateras. Tyskland erbjuder avgiftsfria studier, däremot erbjuds färre utbildningar på engelska vilket innebär högre krav på kunskaper i tyska.

I Nederländerna har större ansvar tilldelats lärosätena som initialt avgör om studenten uppfyller kraven för att beviljas uppehållstillstånd för studier i landet. Själva ansökan om uppehållstillstånd prövas därefter av den nederländska migrationsmyndigheten (Immigration and Naturalisation Service, IND) och tar normalt bara tio dagar att handlägga.

Båda länderna erbjuder studenterna längre uppehållstillstånd än Sverige, för att hitta jobb efter avslutade studier. Tyskland erbjuder 18 månader respektive Nederländerna som erbjuder 12 månader. I Nederländerna kan dessutom
studenten återvända hem efter studierna och inom tre år komma tillbaka för att nyttja möjligheten till ett uppehållstillstånd för jobbletande.

Svenska lärosätens arbete

Flera svenska lärosäten berättade hur de arbetar för att fler utländska studenter ska välja att studera i Sverige. För att nå ut till framtida studenter i utlandet anställer Linköpings universitet bland annat befintliga studenter för att blogga om sin utbildning och tid på universitetet. För att studenten därefter ska få en så bra studietid som möjligt erbjuds också en supportfunktion, inför och under studietiden. Detta följs även upp efter avslutade studier.

Högskolan i Halmstad erbjuder ett kostnadsfritt förberedande program för den svenska arbetsmarknaden vid sidan av ordinarie studier. Där får studenten under ett års tid möjlighet att studera svenska, integreras i det svenska samhället genom att lära sig om traditioner och normer, lära sig hur företagslivet i Sverige fungerar och nätverka med företag i regionen.

Utländska studenters erfarenheter

Konferensen avslutades med en paneldiskussion där fem studenter från Egypten, USA, Azerbajdzjan, Mexiko och Australien berättade om sina erfarenheter att studera i Sverige.

Anledningen till varför de valde att studera i Sverige var ofta en kombination av flera faktorer, däribland det breda urvalet av kurser och program men också enskilda lärosätens anseende utomlands. De var överlag positiva, däremot ansåg de att Sverige behöver visa upp sig mer internationellt, där bland annat svenska ambassader och konsulat skulle kunna arbeta bättre för att nå utländska studenter.

Studenterna upplevde att ansökningsprocessen var relativt enkel utan större problem och personerna från viseringsfria länder kunde ansöka digitalt och behövde inte besöka en ambassad innan inresan.

Nackdelen med att studera i Sverige var enligt studenterna att uppehållstillstånd enbart beviljas för korta perioder, vilket innebär att de ofta inte får svenskt personnummer. Studenter riskerar också att missa avslutningsceremonier i slutet av terminen på grund av korta tillstånd. Några berättade om svårigheter med att förlänga uppehållstillståndet samt övergången till ett tillstånd för arbete efter studierna. En av studenterna menade att stipendier spelar en viktig roll. Utan stipendium från Svenska Institutet hade han inte haft råd med utlandsstudier i Sverige.

Studenterna efterfrågade fler samarbeten med företag under studietiden och ökad samverkan med svenska studenter. För att studenterna ska vilja stanna kvar i Sverige efter avslutade studier behövs hjälp med att komma i kontakt med arbetsgivare, på så sätt skulle Sverige i större utsträckning också kunna behålla den kompetens som utbildats här.

Presentationer