Publicerade EMN-informs 2025

Här hittar du sammanfattningar av publicerade EMN-informs med länkar till rapporterna.

EMN:s, OECD:s och Europarådets gemensamma inform om språkundervisning och åtgärder för läs- och skrivkunnighet för nyanlända

Den gemensamma informen “Language and literacy support measures for adult beneficiaries of international protection”, som tagits fram i samarbete med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), kartlägger språkundervisning och åtgärder för läs- och skrivkunnighet för nyanlända i 24 av EMN:s medlemsländer och Serbien. Informen visar bland annat att denna typ av undervisning och åtgärder finns i så gott som alla länderna, är kostnadsfria och inte sällan obligatorisk att delta i för nyanlända. I Sverige organiseras den av kommunerna som svenska för invandrare (Sfi) som erbjuds på olika nivåer och med vissa individuella anpassningar.

EMN-inform om tillgång till yrkesutbildningar för asylsökande och nyanlända

EMN-informen “Vocational education and training of applicants and beneficiaries of international protection” undersöker yrkesutbildning för både asylsökande och nyanlända i 26 av EMN:s medlemsländer och Serbien. Informen visar bland annat att framför allt nyanlända har tillgång till dessa utbildningar på likvärdigt sätt som EU-medborgare. Det är också fallet i Sverige där dessa utbildningar ofta anordnas inom branscher med arbetskraftsbrist, till exempel inom vård- och omsorg.

EMN-sammanfattning om migrantbarns anpassning i grundskolor och gymnasieskolor

EMN-sammanfattningen ”Access to education for migrant children” ger en översikt över vilka stödinsatser 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer genomför på nationell nivå för att underlätta migrantbarns anpassning till den nya kulturella miljön i grundskolor och gymnasieskolor. Sammanfattningen följer utvecklingen fram till mars 2025. Nästan alla EMN:s medlemsländer och Serbien genomför sådana stödinsatser. De vanligast förekommande insatserna inkluderar stöd för att lära sig det nya språket, förberedelse- eller övergångskurser, psykosocialt stöd, samt involvering av föräldrar som referenspersoner som hjälper migrantbarn att anpassa sig till den nya undervisningsmiljön. I rapporten beskrivs även stödinsatser till lärare för att bäst stödja migrantbarnens anpassning. Sammanfattningen lyfter även fram utmaningar och goda exempel.

EMN:s och OECD:s gemensamma inform om rättigheter och skyldigheter för personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet

EMN:s och OECD:s gemensamma inform ”Responsibilities and access to rights for beneficiaries of temporary protection” ger en översikt över den nationella policyutvecklingen och de föreslagna och antagna lagstiftningsändringar gällande rättigheter och skyldigheter för personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Rapporten innehåller bidrag från 26 av EMN:s medlems- och observatörsländer och vissa OECD-länder och täcker perioden juli 2023–mars 2025. Informen granskar olika delar såsom tillgång till initialt mottagande, boende och möjligheter att få bostad, ekonomiskt stöd, tillgång till sjukvård, utbildning och arbete, inklusive för sårbara grupper.

Denna inform följer även policyutvecklingen i vissa OECD och EMN-länder för personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt direktivet och som har visat sig vara självförsörjande och (delvis) etablerat sig på den nationella arbetsmarknaden. Rapporten beskriver också vilka möjligheter som finns för personer som åtnjuter tillfälligt skydd att övergå från sin tillfälliga skyddsstatus till alternativa nationella uppehållstillstånd.

OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

EMN-inform om effektiv fördelning av mottagningscenter och samspel med lokalsamhällen

EMN-informen ”Distribution of international protection accommodation centres and relationship management with local communities” ger jämförande översikt över hur 22 av EMN:s medlemsländer och Serbien jobbar med effektiv fördelning av mottagningscentren för asylsökande i sina länder och hur länderna samarbetar med lokalsamhällen för att främja integration. Rapporten följer utvecklingen fram till februari 2025. Den ger en inblick i nationella arbetssätt för planering, kommunikation och stödinsatser, samt identifierar gemensamma utmaningar och goda exempel.

I vissa EMN-medlemsländer får icke-statliga organisationer och lokala aktörer ytterligare ekonomiskt stöd. Fjorton EMN-medlemsländer anser att kommunikation och samordning med lokala intressenter är avgörande för att uppnå positiva integrationsresultat. 

EMN-inform om tillgång till rättsmedel för internationellt skyddsbehövande

EMN-informen “Access to remedies for international protection applicants” innehåller information från 22 av EMN:s medlemsstater. Den omfattar perioden 2018-2024 och beskriver hur dessa länder organiserar överklagandeprocedurer i första instans. Vidare belyser rapporten hur de nationella systemen inom detta område förändrats under senare år, exempelvis vad gäller digitalisering, och presenterar olika exempel på utmaningar och framgångsrika arbetsmetoder inom överklagandeprocesser.

De nya gemensamma reglerna i migrations- och asylpakten träder i kraft sommaren 2026 och mot bakgrund av detta är det viktigt att effektivisera, kvalitetssäkra samt säkerställa rättssäkerheten inom ländernas överklagandeprocedurer. Sammantaget syftar rapporten att ge stöd för medlemsstaterna i implementeringen av migrations- och asylpakten. Sverige är i nuläget ett av de EMN-länder som saknar en gränsprocedur, men ska införa en sådan senast 2026.

EMN:s och OECD:s gemensamma inform om att utforma migrationsstrategier

EMN:s och OECD:s gemensamma inform ”Designing Migration Strategies” presenterar en översikt över olika tillvägagångssätt för design och utformning, implementering, uppföljning och utvärdering samt efterföljande anpassning av migrationsstrategier bland 28 av EMN:s medlems- och observatörsländer och utvalda OECD-länder. Rapporten ger en komparativ analys och belyser variationer i hur länderna jobbar för att bygga effektiva och informerande migrationsstrategier. Vissa länder har utvecklat övergripande strategier och andra har inrättat sektoriella strategier. Flera EMN-medlemsländer kopplar även ihop nationella strategier med EU:s och internationella strategier. Utmaningar och goda exempel i olika delar av strategiarbetet lyfts fram.

OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

EMN:s och OECD:s gemensamma inform om talangattraktion

EMN:s och OECD:s gemensamma inform "New and Innovative Ways to Attract Foreign Talents in the EU” ger en översikt över nya och innovativa initiativ för talangattraktion. Tjugoen av EMN:s medlemsländer samt utvalda OECD-länder har beskrivit vilka konkreta insatser de använder sig av för att attrahera personer med spetskompetens från tredjeländer till EU:s arbetsmarknad. Studieperioden omfattar januari 2021- mars 2024. Det finns fortfarande betydande skillnader i såväl politik som i praxis när det gäller hur EMN:s medlems- och observatörsländer och OECD-länder arbetar med frågan om talangattraktion.

Som en del av åtgärderna, fördelas EU-finansiering genom olika program – till exempel genom "talangpartnerskap" i syfte att locka arbetskraft från länder utanför EU. Det blir även lättare för högutbildade att flytta inom EU med förändringarna i det nya blåkortsdirektivet. I Sverige pågår bland annat ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag som syftar till att göra landet till en attraktiv destination för högutbildade specialister.

OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

EMN-inform om hantering av biometriska uppgifter

EMN-informen ”Processing the biometric data of third country nationals” undersöker nationell lagstiftning och praxis gällande inhämtande och hantering av biometrisk data från tredjelandsmedborgare. Syftet med den jämförande rapporten är att öka förståelsen för hur den nationella lagstiftningen och den praktiska hanteringen av biometrisk data ser ut i EMN:s medlems- och observatörsländer.

I Sverige skiljer sig hanteringen av biometrisk data åt beroende på vilken typ av ärende det gäller. I ärenden som gäller internationellt skydd samlas ansiktsbild och fingeravtryck in med stöd av Eurodac-förordningen. I viseringsärenden för kortare vistelse upptas ansiktsbild och fingeravtryck med stöd av VIS-förordningen och lagras i Informationssystemet för viseringar (VIS). Åldersgränsen för insamling av uppgifter varierar också beroende på vilken typ av ärende det gäller.