Ny EMN- och OECD gemensam studie om bättre kompetensmatchning på arbetsmarknaden

EMN:s och OECD*:s gemensamma studie ”Fostering sustainable labour market integration of third-country nationals: skills matching policies and instruments” ger en jämförbar översikt över hur och varför olika grupper av tredjelandsmedborgare påverkas av bristande kompetensmatchning mellan kompetens och arbetsmarknadens behov. Studien beskriver också vilka faktorer som ligger bakom utmaningarna och vilka åtgärder EMN:s medlemsländer använder för att stärka tredjelandsmedborgares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Begränsade språkkunskaper och svårigheter att få utländska kvalifikationer erkända lyfts fram som några av de största utmaningarna. Studien kartlägger hur 25 av EMN:s medlemsländer arbetar för att bättre ta till vara tredjelandsmedborgares kompetens och matcha den mot arbetsmarknadens behov. I Sverige utformas ofta program som kombinerar språk, utbildning och arbetslivserfarenhet.

Kompetensmatchning i fokus

EMN:s och OECD:s gemensamma studie visar att tredjelandsmedborgare oftare än inrikes födda arbetar i yrken där deras utbildningsnivå inte tas till vara. Förutom data från EMN:s medlemsländer bygger rapporten på jämförande OECD-data för att analysera kompetensmatchningen. Med kompetensmatchning avses hur väl en persons kompetens och kvalifikationer motsvarar de krav som ställs i det arbete personen har. Studien omfattar arbetskraftsinvandrare från tredjeländer, personer som kommit genom familjeåterförening samt personer som har beviljats internationellt eller tillfälligt skydd. Personer som söker internationellt skydd omfattas inte av studien.

Språk och erkännande av kvalifikationer är centrala utmaningar

Tredjelandsmedborgare är oftare överutbildade för sina arbeten än inrikes födda. I nästan alla länder som ingår i OECD:s jämförelse har högutbildade personer födda utanför EU den högsta andelen överutbildning. Skillnaderna tenderar att minska ju längre en person har bott i mottagarlandet, men kvarstår även efter längre vistelsetid.

Begränsade kunskaper i mottagarlandets språk är den vanligaste rapporterade orsaken till bristande kompetensmatchning. Svårigheter att få utländska kvalifikationer erkända är en annan central faktor, särskilt inom reglerade yrken. Andra faktorer som lyfts fram är bland annat kön, ålder, begränsad kunskap om arbetsmarknaden och diskriminering.

Studien visar också att personer som har beviljats internationellt skydd kan möta särskilda hinder. Avsaknad av dokumentation från ursprungslandet kan försvåra möjligheten att styrka utbildning, kvalifikationer och tidigare arbetslivserfarenhet.

Insatser i EMN:s medlemsländer

Nästan alla deltagande EMN-länder har nationella åtgärder för att motverka bristande kompetensmatchning eller förbättra matchningen för tredjelandsmedborgare. Studien identifierar sammanlagt 129 nationella policyer och utvalda instrument. De omfattar bland annat erkännande av kvalifikationer och tidigare lärande, språkutbildning, kompetensutveckling och omskolning samt information och vägledning om arbetsmarknaden.

Flera konkreta exempel visar hur länderna kombinerar olika typer av stöd.

• I Österrike kan personer som har beviljats internationellt skydd och saknar dokumentation få sina kvalifikationer bedömda på andra sätt, exempelvis genom praktiska eller teoretiska prov, arbetsprov eller expertutlåtanden. Bestämmelserna har även utvidgats till personer med tillfälligt skydd.
• I Luxemburg kombineras yrkesutbildningsprojekt för personer som beviljats internationellt skydd med utbildning inom vissa yrken och undervisning i franska. Efter utbildningen får deltagarna stöd att komma i kontakt med arbetsgivare, bland annat genom särskilda jobbdagar och individuell vägledning från den nationella arbetsförmedlingen.

Studien lyfter också fram vikten av arbetsgivarnas medverkan. Ett återkommande resultat är att utbildnings- och integrationsinsatser bör utformas med hänsyn till arbetsmarknadens behov och att samarbete mellan arbetsgivare och ansvariga arbetsförmedlingar kan bidra till bättre matchning.

Lägesbild i Sverige

I Sverige lyfter studien bland annat fram ett program med intensiv språkträning på arbetsplatsen. Tre månaders arbetsplatsförlagd träning kombineras med stöd från tvåspråkiga handledare som kan kommunicera på deltagarnas modersmål, samt med uppföljande stöd. Programmet beskrivs i studien som positivt utvärderat.

Studien tar även upp den svenska inriktningen på utbildning som en väg till långsiktig arbetsmarknadsetablering. Sverige har, vid sidan av insatser som syftar till snabb etablering i arbete, investerat i högre utbildning för tredjelandsmedborgare.

Samtidigt illustrerar Sverige de utmaningar som kan uppstå inom reglerade yrken. Studien använder utlandsutbildade sjuksköterskor som exempel. För att arbeta som sjuksköterska i Sverige behöver deras utbildning bedömas av Socialstyrelsen och de kan behöva komplettera sin utbildning. Rapporten lyfter också fram krav på svenska språkkunskaper och kunskap om bland annat medicinsk terminologi, patientsäkerhet och digitala registersystem.

Studien beskriver dessutom begränsad kännedom om lokala rekryteringsprocesser och betydelsen av informella nätverk som faktorer som kan försvåra matchningen i Sverige. Personer som saknar sådana nätverk kan ha svårare att få tillgång till information om arbeten som inte annonseras öppet.

Samordnade insatser lyfts fram som goda exempel

Trots ett stort antal insatser kvarstår flera utmaningar i EMN:s medlemsländer. Studien pekar framför allt på otillräckligt stöd för avancerad språkinlärning, komplexa processer för erkännande av kvalifikationer och hinder på arbetsgivarsidan, däribland diskriminering och begränsad kunskap om anställningsregler.

Bland de goda exempel som identifieras finns kombinationer av språk- och yrkesutbildning, mentorskap, arbetsgivarsamarbeten och sektoranpassade insatser. Studien betonar även betydelsen av att validera tidigare lärande och förenkla och påskynda erkännandet av kvalifikationer. En övergripande lärdom är behovet av samordnade insatser där språk, erkännande av kvalifikationer och stöd till arbete kopplas samman.

*OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling