EMN-inform kartlägger tidiga integrationsinsatser för personer som söker internationellt skydd

EMN-informen ”Early integration of applicants for international protection” kartlägger vilka tidiga integrationsinsatser som erbjuds personer som ansökt om internationellt skydd, hur insatserna genomförs och finansieras samt vilka aktörer som ansvarar för dem. Informen omfattar bidrag från 25 av EMN:s medlems- och observatörsländer, inklusive Serbien och Ukraina. De flesta europeiska länder erbjuder integrationsinsatser redan under skyddsprocessen. Språkundervisning, samhällsorientering och arbetsmarknadsinsatser är bland devanligaste insatserna , men hur tidigt stödet sätts in, vem som genomför dem och hur de kopplas till senare integration skiljer sig mellan EMN-länderna.

Med tidiga integrationsinsatser avses i informen aktiviteter som stärker möjligheterna till integration och egenförsörjning för personer som söker internationellt skydd redan under skyddsprocessen och mottagandet, innan ett slutligt beslut i ansökan har fattats. Informen syftar till att öka kunskapen om ett område som, till skillnad från integrationsinsatser efter beviljat uppehållstillstånd, sällan dokumenteras eller följs upp systematiskt. Tjugotvå av EMN:s medlemsländer samt Serbien uppger att de erbjuder tidiga integrationsinsatser under skyddsprocessen.

Språkundervisning, samhällsorientering och arbetsmarknadsinsatser i fokus

De vanligaste insatserna som erbjuds är språkundervisning, samhälls- och kulturorientering, yrkes- och arbetsmarknadsorientering samt utbildningsinsatser för barn. Andra insatser omfattar bland annat hälsofrämjande åtgärder, psykosocialt stöd, digitala färdigheter och individuellt stöd.

Språkundervisning erbjuds i 20 EMN:s medlemsländer samt Serbien och är normalt kostnadsfri eller finansierad genom mottagnings- eller integrationssystemen. I de flesta länder är deltagandet i språkundervisning frivilligt, även om det i vissa länder finns obligatoriska moment kopplade till mottagningssystemet. I Spanien är exempelvis deltagande i språkundervisning obligatoriskt under den tid de vistas i mottagningssystemet.

Sexton av EMN:s medlemsländer och Serbien uppger dessutom att insatser anpassas utifrån exempelvis ålder, kön, utsatthet eller utbildningsbakgrund. Det kan handla om särskilda insatser för barn, kvinnor, ensamkommande barn och personer med hälso- eller psykosociala behov.

Sverige hör också till de länder som erbjuder insatser anpassade efter olika målgruppers förutsättningar. Bland de svenska exemplen finns språk- och arbetsmarknadsförberedande insatser för kvinnor med begränsad arbetslivserfarenhet. Sverige erbjuder även läs- och skrivinriktad språkutbildning för personer med kort utbildningsbakgrund.

Olika insatser till tidig etablering i EMN-länder

EMN-länderna organiserar tidiga integrationsinsatser på olika sätt. Några exempel visar hur språk, arbetsmarknad och deltagande i lokalsamhället kan knytas samman.

I Bulgarien finns ett nationellt program som kombinerar undervisning i bulgariska med 300 timmars yrkesutbildning. Efter avslutad utbildning kan deltagarna erbjudas subventionerad heltidsanställning i upp till tolv månader.

I Nederländerna används så kallade Participation Desks vid vissa mottagningsboenden. Där får personer som söker internationellt skydd stöd att hitta bland annat volontärarbete, arbete och andra aktiviteter i lokalsamhället.

Hur insatserna samordnas skiljer sig också mellan länderna. I Luxemburg har flera myndigheter skapat en gemensam plattform för att underlätta vägen till t arbetsmarknaden för personer som söker internationellt skydd. Plattformen samlar centrala nationella aktörer och ska bland annat bidra till att stärka personernas möjligheter att få arbete och bli ekonomiskt självständiga.

Uppföljning av insatser är fortfarande en utmaning

Trots att tidiga integrationsinsatser är vanligt förekommande är kunskapen om deras långsiktiga effekter begränsad. Fem av EMN:s medlemsländer samt Serbien följer upp insatserna inom ramen för bredare utvärderingar av integration. Endast Tyskland och Lettland uppger att de har särskilda system för att systematiskt bedöma effekterna av just tidiga integrationsinsatser.

Sverige följer inte separat upp de långsiktiga integrationsutfallen av de tidiga insatserna för personer som senare beviljas internationellt skydd. I stället bedöms de tillsammans med integrationsinsatser som genomförs efter beviljat uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen genomför bredare analyser av arbetsmarknads- och integrationsutfall.

Länderna rapporterar också flera gemensamma utmaningar med att genomföra tidiga integrationsinsatser. Det handlar bland annat om otillräcklig eller instabil finansiering, personalbrist, organisatoriska och logistiska utmaningar samt långa väntetider. Förändringar i antalet personer som söker internationellt skydd och andra yttre faktorer kan också påverka möjligheten att erbjuda insatser kontinuerligt.

Samverkan är central i den svenska modellen

I Sverige involveras både nationella och lokala aktörer i arbetet. Informen beskriver att genomförandet av tidiga integrationsinsatser i stor utsträckning sker genom kommuner och civilsamhällesorganisationer, samtidigt som nationella aktörer ansvarar för delar av styrningen och finansieringen.

Länsstyrelserna, som fördelar medel för tidiga integrationsinsatser, lyfter fram betydelsen av stabil samverkan mellan centrala aktörer, exempelvis kommuner och erfarna civilsamhällesorganisationer, i kombination med tidig, tydlig och tillgänglig information till personer som söker internationellt skydd.