EMN:s årliga rapport om asyl och migration sammanfattar utvecklingen på området under 2025

EMN:s årliga rapport om asyl och migration ”Asylum and Migration Overview (AMO) 2025” ger en jämförande översikt över migrations- och asylutvecklingen i 30 av EMN:s medlemsländer samt observatörsländerna Norge, Georgien, Republiken Moldavien, Ukraina och Serbien under 2025. Den innehåller även statistik och trender från bl.a. Eurostat. För första gången sedan 2013 toppar Venezuela listan av det vanligaste medborgarskapslandet bland personer som ansökte om internationellt skydd i EU och därmed ersatte Syrien på första plats. Antalet tredjelandsmedborgare som var bosatta i EU och Norge ökade med 6 procent jämfört med 2024. I denna artikel sammanfattar vi några av rapportens viktigaste insikter och siffror.

Om rapporten

Rapporten lanserades den 20 juli 2026 under ett webbsänt evenemang via Webex och YouTube med deltagare från EU-institutioner, myndigheter, akademin, civilsamhället och allmänheten. Den omfattar utvecklingen under 2025 och beskriver förändringar på både EU-nivå och nationell nivå inom elva områden på migrations- och asylområdet. Förutom statistik från Eurostat bygger rapporten på dataunderlag från nationella myndigheter och andra nationella databaser. EMN:s observatörsländer Georgien, Republiken Moldavien, Ukraina, Montenegro, Armenien, Serbien, Nordmakedonien och Albanien har bidragit med statistik till tabellerna i rapporten. Årets rapport innehåller inte uppföljning av genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt.

Presentation under lanseringseventet

Vid lanseringsevenemanget presenterade Eurostat utvalda siffor från den senaste statistiken om migration i EU och Norge.

Ett urval av siffror:

• 159 000 av förstagångsansökningarna av personer som sökte internationellt skydd utgjordes av personer under 18 år. Av dessa var cirka 23 000, motsvarande 14 procent, ensamkommande barn. (Dessa siffror täcker inte ansökningar under massflyktsdirektivet).
• Tjeckien beviljade flest ansökningar till personer som åtnjuter tillfälligt skydd från Ukraina i förhållande till sin befolkning, följt av Polen, Cypern och Slovakien. (Data från 31 december 2025).
• 724 500 tredjelandsmedborgare vistades olagligt i EU och Norge och cirka 496 000 beordrades lämna länderna. Samtidigt nekades 133 000 tredjelandsmedborgare inresa till EU och Norge.

På lanseringsevenemanget presenterade Estland sitt fortsatta arbete av digitalisering av migrationssystemen. De lyfte bland annat fram en nationell mobilapp – Eesti national mobile app – för offentliga tjänster och digitala identitetshandlingar samt en digital plattform för arbetskraftsinvandring. Belgien presenterade exempel på utvecklingssamarbeten och kompetenspartnerskap med bland annat Marocko och Gambia.

Ett urval av viktig utveckling inom policyområdet på EU-nivå

Under 2025 fortsatte EU-arbetet med att förbättra asyl- och migrationshanteringen. Digitalisering pekas ut som ett tydligt utvecklingsområde för att modernisera migrationssystemen och för att förbättra effektiviteten i migrationshanteringen. Under denna period arbetade medlemsstaterna för fullt med genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt.

Exempel på utvecklingsområden:

• Förslag om ändringar i förordningen om asylförfaranden vid tillämpningen av begreppen säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer.
• 40-årsjubileum sedan Schengenavtalet skrevs under och Bulgariens och Rumäniens fullvärdiga medlemskap till Schengenområdet.
• Fortsatt gradvist införande av storskaliga IT-och informationssystem: EU:s in- och utresesystem (EES) och förberedelser för det europeiska systemet för reseuppgifter och resetillstånd (ETIAS).
• Rådets genomförandebeslut om inrättande av den årliga solidaritetspoolen för 2026.
• En reviderad Europolförordning för att stärka samarbetet för att förebygga och bekämpa smuggling av migranter och människohandel.

Europeisk utblick i några EMN medlems- och observatörsländer

Arbetstillståndsområdet. Inom området för arbetstillstånd genomfördes under året flera förändringar både vad gäller fler möjligheter till laglig migration, men också skärpta kontrollåtgärder.

• Flera EMN-länder genomförde ändringar för att förenkla regler i syfte att attrahera och behålla talanger i bristyrken, samt underlätta rekrytering av arbetskraft utifrån arbetsmarknadens behov.
• Samtidigt skärpte flera EMN-länder reglerna kring arbetsgivares ansvar, viseringar och möjligheten att få medborgarskap.
• Belgien, Cypern, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Polen och Sverige införde lagändringar för att genomföra det reviderade EU-blåkortsdirektivet.
• Spanien, Kroatien, Ungern, Irland, Bulgarien, Italien, Luxemburg, Slovakien och Georgien förenklade regler för uppehålls- och arbetstillstånd.

Massflyktsdirektivet. Under 2025 fortsatte EMN:s medlems- och observatörsländer att ge skydd till fördrivna personer från Ukraina. Fokus låg på mer långsiktiga lösningar i stället för tillfälliga åtgärder.

• Elva av EMN:s medlemsländer, däribland Tjeckien, Estland, Finland, Italien och Sverige, arbetade för att stärka integrationen och självförsörjningen för personer som åtnjuter tillfälligt skydd samtidigt som de nationella systemen inom bosättning, hälsovård och välfärd stärks.
• Republiken Moldavien registrerade 20 029 nya personer som åtnjuter tillfälligt skydd. Serbien registrerade 394 personer, Georgien beviljade 80 personer humanitär status och Armenien gav 97 personer flyktingstatus.

Digitalisering. Elva av EMN:s medlemsländer, däribland Cypern, Tyskland, Irland, Lettland och Polen, samt Georgien och Ukraina, fortsatte att digitalisera sina system för laglig migration. Belgien, Lettland och Slovenien fortsatte med utveckling och införande av EU-regler rörande interoperabilitet mellan olika informationssystem.

Ett urval av statistik från rapporten

Den 1 januari 2025 varierade andelen tredjelandsmedborgare i förhållande till den totala befolkningen mellan EMN:s medlemsländer och Norge. I de flesta länderna utgjorde tredjelandsmedborgare mellan 5 procent och 10 procent av befolkningen. I Cypern, Estland, Lettland (inklusive erkända icke-medborgare), Luxemburg och Spanien var andelen minst 10 procent.

Den 1 januari 2025 bodde cirka 30,6 miljoner tredjelandsmedborgare i EU och Norge, vilket motsvarar 6,8 procent av den totala befolkningen (en ökning med 6 procent jämfört med 2024).

• Förstagångsansökningar. Antalet förstagångsansökningar om internationellt skydd (asyl) i EU under 2025 minskade med 27 procent jämfört med 2024. De vanligaste medborgarskapsländerna bland personer som ansökte om internationellt skydd var Venezuela (13 procent), Afghanistan (10 procent) och Syrien (6 procent). Spanien tog emot flest förstagångsansökningar om internationellt skydd (asyl), följt av Italien, Frankrike och Tyskland. Under 2025 toppar Venezuela för första gången sedan 2013 listan av det vanligaste medborgarskapslandet bland personer som ansökte om internationellt skydd i EU och därmed ersatte Syrien på första plats.
• Vidarebosättning. Antalet vidarebosatta personer i EU och Norge minskade med 29 procent under 2025 jämfört med året innan, efter att ha minskat stadigt sedan 2023.
• Laglig migration. Eftersom statistik för 2025 ännu inte var tillgänglig när rapporten publicerades fokuserar avsnittet på policyutvecklingen. Rapporten lyfter fram fortsatta insatser för att skapa riktade vägar för laglig migration för högkvalificerade arbetstagare, studenter och andra talanggrupper, samtidigt som skyddet mot missbruk har stärkts.
• Massflyktsdirektivet. Antalet personer som åtnjuter tillfälligt skydd i EU låg kvar på omkring 4,3 miljoner under året med några mindre justeringar sedan 2024.
• Ensamkommande barn. Antalet ensamkommande barn som sökte internationellt skydd i EU och Norge minskade med 35 procent under 2025 jämfört med 2024.
• Schengenvisum för kortare vistelser. Drygt 9,5 miljoner enskilda Schengenviseringar för kortare vistelser utfärdades under 2025 i jämförelse med cirka 9,3 million under 2024.
• Irreguljär migration. Antalet upptäckta irreguljära gränspassager vid EU:s yttre gränser och Schengenområdet minskade med 25 procent under 2025 jämfört med 2024.
• Återvändande. Det totala antalet återvändanden från EU och Norge, både frivilliga och verkställda, ökade med 21 procent jämfört med 2024. Andelen återvändanden med stöd respektive utan stöd var i stort sett oförändrad under 2025. Cirka 75 procent av återvändandena skedde med stöd och 25 procent utan stöd under 2025.