Ny EMN-inform om ekonomiska alternativ till boende för sökande av internationellt skydd

EMN-informen “Alternatives to providing housing in-kind for applicants for international protection” jämför nationella tillvägagångssätt gällande ekonomiska bidrag för boende till sökande av internationellt skydd under tidsperioden januari 2020 - oktober 2025. Kartläggningen baseras på bidrag från 22 EMN:s medlemsländer samt Norge och Serbien. Informen lyfter fram den ändring i lagen om mottagande av asylsökande som trädde i kraft i Sverige i mars 2025 och som påverkar rätten till dagersättning utifrån var den personen som söker internationellt skydd bor.

EMN-informen ger jämförande information om hur ekonomiska bidrag används i vissa EMN:s medlemsländer samt i Norge och Serbien. Den ger en översikt över hur bidragen kompletterar mottagningssystemen och bidrar till att personer som söker internationellt skydd har tillgång till service och stödinsatser samt en skälig levnadsstandard.

Bakgrund

Mottagningssystem för sökande av internationellt skydd bygger traditionellt på att erbjuda boendeplatser i exempelvis mottagningscenter. Alternativ till att erbjuda boendeplatser kan vara ekonomiska bidrag eller kuponger, vilket gör det möjligt för sökande att skaffa ett boende självständigt, samtidigt som man säkerställer tillräckliga levnadsvillkor i linje med EU:s standarder. Dessa alternativ ger personer som söker internationellt skydd större frihet att välja hur de vill bo. Samtidigt uppfyller de kraven i det omarbetade mottagningsdirektivet (2013/33/EU). Andra boendeformer kan bidra till en tidig integration. Det ger personer, särskilt de som sannolikt kommer att få skydd, möjlighet leva mer självständigt och bli en del av samhället.

Övergripande slutsatser

Informen visar att ekonomiska bidrag för boende generellt beror på administrativa krav eller brist på tillgängliga boendeplatser. Storleken på bidraget bestäms oftast antingen utifrån nationellt fastställda nivåer, vanligtvis genom förordning, eller utifrån lokalt fastställda nivåer som tar hänsyn till bostadskostnader eller individuella behov. Fem av EMN:s medlemsländer har infört ekonomiska bidrag som alternativ till boendeplatser, som en del av sina nationella mottagningssystem. Österrike och Polen använder kontinuerligt bidragssystem, medan Cypern, Frankrike och Irland huvudsakligen använder ekonomiskt stöd när mottagningskapaciteten är begränsad. Utöver dessa fem av EMN:s medlemsländer rapporterade Tyskland att ekonomiska bidrag till boende används i undantagsfall, beroende på individuella behov och efter rekommendation från den respektive delstaten.

Urval av insatser i EMN-länder

Länder som använder alternativ till boende på mottagningscenter erbjuder viktiga tjänster såsom juridiskt stöd, psykologiskt stöd och hälso- och sjukvård. Stödet och metoderna varierar i EMN-länderna beroende på utformningen av de nationella strukturerna och på den sökandes behov. Skillnaderna mellan ländernas arbetssätt beror främst på nationella regler och integrationsstrategier samt på om ansvaret för service och stöd är centraliserat eller decentraliserat.

• Medan vissa EMN-länder, som Frankrike och Irland, säkerställer kontinuitet i stödet oavsett boendetyp, anpassar andra länder sina system och erbjuder särskilda stödinsatser för de som får bidragen.
• I Österrike ska personer som får ekonomiskt bidrag till boende i stället för en boendeplats i större utsträckning klara sin egen försörjning, men de har fortfarande samma rättigheter.
• Polen erbjuder medicinskt och psykologiskt stöd via upphandlade vårdgivare och dedikerade mottagningar.

Lägesbild i Sverige

Informen lyfter fram den lagändring som trädde i kraft i Sverige i mars 2025. Ändringen gäller lagen om mottagande av asylsökande och påverkar rätten till dagersättning för personer baserat på boende. Individer som sökt internationellt skydd och som bor i eget boende hade innan lagändringen rätt till högre dagersättning än de som bodde på Migrationsverkets boenden, detta för att bidra till boendekostnaderna.

Efter lagändringen har individer som bor i eget boende inte längre rätt till ekonomiskt stöd, utöver i vissa särskilda undantagsfall. Efter lagändringen är det som huvudregel endast de som bor på Migrationsverkets boenden och som inte kan försörja sig själva som kan beviljas ekonomiskt stöd. Om den sökande som bor på något av Migrationsverket boenden har en inkomst eller egna tillgångar ska personen betala för boendet och för maten som ingår.