EMN Sverige och EMN Belgien anordnade gemensamt EU-seminarium om migration och utveckling

EMN Sverige och EMN Belgien arrangerade, tillsammans med Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Delegationen för migrationsstudier (Delmi), ett EU-lanseringsseminarium med titeln "Linking Migration and Development Cooperation: European Experiences and Policy Reflections" vid Belgiens ständiga representation vid EU i Bryssel den 4 juni 2026. Seminariet följde på det nordiska lanseringsseminariet som hölls i Stockholm i april 2026.

På seminariet deltog omkring 80 deltagare från myndigheter, EU-kommissionen, internationella organisationer, akademi, tankesmedjor, civilsamhället, diasporaorganisationer, ambassader och ständiga representationer.

Under dagen belystes värdet av att förena forskning, policyutveckling och praktiska erfarenheter för att skapa en evidensbaserad och realistisk diskussion om sambandet mellan migration och utveckling. Deltagarna diskuterade hur olika nationella erfarenheter kan bidra till den europeiska debatten. Fokus var bland annat på offentlig-privata partnerskap, diasporainvesteringar, mobilititetspartnerskap, konditionalitet kopplat till migration i utvecklingssamarbetet samt den privata sektorns roll.

Inledning

Seminariet uppmärksammade EU-lanseringen av antologin "Linking Migration and Development: European Experiences and Policy Lessons for Sweden". Antologin bygger vidare på EMN-informen "Migration and Development Cooperation" från 2024, framtagen av EMN Sverige och EMN Belgien tillsammans med 20 EMN:s medlemsländer och Serbien. Publikationen analyserar hur Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland under det senaste decenniet har kopplat samman migration och utvecklingssamarbete.

Hugo Verbist, särskilt sändebud för migration vid Belgiska ministeriet för utrikesfrågor, utrikeshandel och biståndsfrågor hälsade deltagarna välkomna och lyfte fram EMN:s roll i att tillhandahålla tillförlitlig information och stödja ett evidensbaserat beslutsfattande. Han hänvisade till EMN-informen från 2024 som en viktig utgångspunkt för dagens diskussioner och betonade betydelsen av en väl fungerande migrationsförvaltning, hållbar utveckling, multilateralism samt starka partnerskap med tredjeländer.

Ett europeiskt perspektiv på migration och utveckling

Från Europeiska kommissionen deltog Bogdana Sybikowska från Generaldirektoratet för migrations och inrikes frågor (DG HOME) och Samuel Simon Púlido från Generaldirektorat för internationella partnerskap (DG INTPA) som presenterade EU:s prioriteringar för den externa dimensionen av migrationspolitiken inom ramen för migrations- och asylpakten. De belyste centrala delar av pakten, däribland screening, gränsförfaranden, solidaritet, återvändande och skyddet av grundläggande rättigheter, samt samarbetet med tredjeländer kring migrationsstyrning, lagliga vägar, återvändande, återtagande och återintegrering.

Antologins huvudsakliga slutsatser

Antologin presenterades av redaktörerna Iris Luthman och Henrik Malm Lindberg från Delegationen för Migrationsstudier (Delmi) tillsammans med Mats Hårsmar från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). En central slutsats var att frågan inte längre handlar om huruvida migration och utveckling är sammankopplade, utan om att fokus har förflyttats från ett bredare utvecklingsperspektiv till ett mer operativt fokus för migrationsstyrning och vilka konsekvenser detta kan få.

Även om Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge har valt olika vägar finns det goda möjligheter att lära av varandras erfarenheter. Antologin visar att samordning i sig inte är tillräcklig. En ansats som inbegriper hela statsförvaltningen (whole-of-government approach) kan föra samman olika aktörer. Verklig samstämmighet kräver dock tydliga prioriteringar, samordnade insatser och större öppenhet i vägval.

Erfarenheter från Nederländerna, Tyskland och Belgien

De nationella presentationerna visade hur olika strategier har omsatts i praktiken.

Arjen Leerkes, professor i migration, säkerhetisering och social sammanhållning vid Maastricht Graduate School of Governance, medförfattare till kapitlet om Nederländerna, beskrev hur utvecklingssamarbetet i allt högre grad används som ett verktyg inom migrationsstyrning, bland annat genom insatser för återvändande och återintegrering, informationskampanjer och mobilitetspartnerskap. Han betonade samtidigt vikten av realistiska förväntningar, eftersom effekterna på migrationsmönster är svåra att mäta och kräver väl utformade insatser och transparens.

Anna Knoll, chef för migrations- och mobilitetsteamet vid European Centre for Development Policy Management och författare till kapitlet om Tyskland, presenterade den tyska modellen som inbegriper hela statsförvaltningen (whole-of-government approach), men med en tydlig distinktion mellan olika myndigheters uppdrag. Erfarenheten visar att det avgörande är inte att undanröja målkonflikter, utan att kunna hantera dem inom ramen för ett bredare utvecklingspartnerskap. Arbetskraftsrörlighetens långsiktiga systemeffekter på migration är fortfarande osäkra och svåra att mäta.

Raffaella Greco Tonegutti från expertkoordinator vid belgiska biståndsorganisationen Enabel presenterade det belgiska perspektivet och lyfte fram Enabels arbete med att stödja partnerländer i att hantera migration på ett sätt som stärker utvecklingspotentialen och minskar relaterade risker. Hon betonade också vikten av att arbtesätt som inbegriper hela statsförvaltningen inom områden som hållbar återintegrering, arbetskraftsrörlighet och diaspora enagemang.

Panelsamtal

På eftermiddagen hölls ett policyinriktat panelsamtal under ledning av Hanne Beirens, gästprofessor vid Centraleuropeiska universitetet. I panelen deltog Melissa Siegel, professor i migrationsstudier och chef för migrationsstudier vid Maastricht Graduate School of Governance, medförfattare till det nederländska kapitlet, Jonathan Chaloff, senior policyanalytiker vid enheten för internationell migration, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och Jason Gagnon, senior rådgivare och associerad forskare, Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne, som diskuterade hur europeiska länder har hanterat sammankopplingen av migration och utvecklingssamarbete. Diskussionen följdes av frågor och erfarenhetsutbyte med publiken.

Paneldeltagarna betonade behovet av att bättre integrera migrationssystem och utvecklingssamarbete genom starkare operativa ramverk och långsiktiga partnerskap. Diskussionerna lyfte också fram betydelsen av förtroendefulla relationer, offentlig-privata partnerskap samt behovet av att utveckla lagliga vägar och mobilitetsprogram för att uppnå varaktiga resultat.

Några viktiga slutsatser

• Utöver finansiering bidrar utvecklingssamarbetet till att bygga förtroende och trovärdighet, vilket är avgörande för långsiktiga migrationspartnerskap.
• Ekonomiskt stöd är sällan tillräckligt i sig; långsiktigt politiskt engagemang är minst lika viktigt. Migrationsfrågor hänger nära samman med demografi, arbetsmarknad och handel.
• Framgångsrika migrationspartnerskap förutsätter realistiska förväntningar på vad som kan uppnås, inom vilken tidsram och till nytta för vems utveckling.
• Det finns behov av att stärka samarbetet med diasporagrupper och utveckla migrationssambandsmännes roll.
• Det finns behov av för ökad samstämmighet på policynivå mellan mobilititetspartnerskap, stödcentrum för migranter, klimatanpassning och arbetsmarknadsintegration.
  

I sitt avslutningstal tackade Hugo Rickberg från Enheten för internationellt utvecklinssamarbete på Migrationsverket, deltagarna och betonade ämnets stora betydelse. Han uttryckte förhoppning om att dagens diskussioner ska inspirera till fortsatt reflektion, forskning och kunskapsutbyte, särskilt i ljuset av genomförandet av EU:s nya migrations- och asylpakt.

Alla bilder är tagna av Adelina Dankova, om inget annat anges.