Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

EMN studie om familjeåterförening i Sverige

Familjeåterförening har inte varit ett framträdande ämne i offentliga eller politiska debatter under de senaste åren. Svensk media har ofta fokuserat på asylsökande även i tider då antalet ansökande om familjeåterförening har överskridit antalet asylsökande.

2011 sökte 42 000 personer om familjeåterförening i Sverige och antalet har sedan stigit och nådde sin topp 2014 med 57 000 sökande. Det ökande antalet sökande har fördröjt ärendehanteringen och väntetiderna har blivit långa.

Denna EMN-studie, som genomförts i alla EU-länder och Norge, undersöker regelverket och praxis för familjeåterförening för tredjelandsmedborgare (det vill säga personer som inte är medborgare i ett EU-land). Studien belyser utmaningar inom området och olika sätt att möta dessa. Den tittar även på nationell rättsutveckling och praxis inom familjeåterförening.

Det har skett betydande lag- och praxisändringar gällande familjeåterförening under de senaste åren. De aspekter kring familjeåterförening som har varit föremål för viss debatt är det försörjningskrav som trädde i kraft 2010 och införandet av kravet på styrkt identitet från 2009, där det senare visade sig vara problematiskt för vissa nationaliteter att uppfylla.

Det höga antalet asylsökande under hösten 2015 bidrog till att regeringen fattade beslut om att vidta åtgärder för att minska antalet som ansöker om familjeåterförening. Bland annat infördes en tillfällig lag som begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller fram till den 19 juli 2019. Lagen innebär bland annat att personer som beviljats alternativt skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd (13 månader) som bara i undantagsfall ger möjlighet till familjeåterförening. Personer med flyktingstatus beviljas treåriga uppehållstillstånd och har också i fortsättningen rätt till familjeåterförening.

Här kan du läsa hela rapportenPDF.