Till EMN:s startsida
EU
Till Migrationsverkets webbplats

EMN-konferens och studie om flyktingkvoten

Den 13 oktober 2016 anordnar Sveriges kontaktpunkt inom Europeiska Migrationsnätverket (EMN) sin årliga nationella nätverkskonferens. Konferensen äger rum i Stockholm och temat är vidarebosättning. Konferensen syftar till att dela och diskutera resultaten av en jämförande studie om vidarebosättning som har genomförts i 24 länder som deltar i Europeiska Migrationsnätverket (EMN). Titeln för konferensen är ”Resettlement in Sweden and Europe – what works?”

Konferensdeltagarna ska få inblick i hur vidarebosättning fungerar i praktiken, både i Sverige och i andra länder, och hur befintliga program kan vidareutvecklas. Bland talarna finns bland annat företrädare för EU-kommissionen, UNHCR, Migrationsverket samt EMN-kontaktpunkter från Storbritannien, Tyskland, Italien och Litauen.

Det svenska bidraget till EMN-studien publiceras redan nu. Rapporten beskriver och analyserar hur vidarebosättning fungerar i Sverige. En övergripande slutsats är att det svenska vidarebosättningsprogrammet har ett generellt stöd i den allmänna opinionen och hos politiska partier över hela den politiska skalan, och anses vara allmänt välfungerande. Bland utmaningarna som det svenska vidarebosättnings-programmet har ställts inför under de senaste åren finns problem med att hitta bostäder i kommunerna, vilket har förvärrats av det stora antalet asylsökande som också behöver bostäder. En ny lagstiftning som trädde i kraft i mars 2016 syftar till att bidra till att lösa detta problem genom att lagen kräver att alla svenska kommuner ska erbjuda boende till nyanlända.

Rapporten lyfter också fram att svenska vidarebosättningskvoten har en flexibilitet vilket innebär att olika geografiska prioriteringar kan göras varje år, beroende på var behovet av att erbjuda skydd till flyktingar är störst. Ett antal platser är dessutom reserverade för akuta behov. Sverige genomför vidarebosättning genom delegationsresor, vilket innebär att flyktingar som är aktuella för vidarebosättning intervjuas i landet där de har sin (tillfälliga) tillflykt, och genom dossier-uttagning vilken genomförs i Sverige. Dossier-uttagning innebär att Migrationsverket bedömer individuella fall som lämnats in av UNHCR.

Mot bakgrund av det snabbt ökande antalet flyktingar i världen har vidarebosättning blivit en allt mer prioriterad politisk fråga. Den svenska regeringen har nyligen bekräftat att Sverige successivt ska öka sin flyktingkvot till 5 000 personer från dagens 1 900. Regeringen har även sagt att EU drastiskt bör öka antalet kvotflyktingar som tas emot i medlemsstaterna. Det skulle innebära att fler länder kraftigt ökar sina kvoter eller startar nya vidarebosättningsprogram.

Vidarebosättning innebär överföring av flyktingar från det första säkra landet till ett land som är villigt att ta emot dem. Målet med vidarebosättning är att ge en varaktig lösning för de som flyr från en konflikt och stödja första asylländer i deras ansträngningar att ta hand om fördrivna personer som söker asyl och det tryck det skapar på ländernas infrastruktur, resurser och medborgare. Internationellt ses vidarebosättning som en (av tre) varaktiga lösningar för flyktingar, tillsammans med återvändande till hemlandet och lokal integrering i första säkra land.

Ett preliminärt program för konferensen hittar du härPDF

EMN Resettlement Study 2016 – Country Report SwedenPDF

Uppdatering

En sammanfattning från nätverkskonferens i Stockholm på temat "Resettlement in Sweden and Europe - what works?" hittar du här >>
Längst ner kan du även läsa och ladda ner presentationerna från konferensen.